Alltså, jag har ju äran att vara mor till Norra Europas mest envisa unge. Både igår och idag tog nattningen i runda slängar två timmar. Det sjungs, klias på rygg, berättas sagor, nynnas och smeks på kind. Nothing works. Nothing.
När man har kört ovanstående saker ett tiotal varv och den lilla rackarungen ändå, med plirande ögon och pigg uppsyn, tittar upp och frågar saker i stil med "äta keso nu mamma?" eller "varför pappa tjurig?" Det är då allt vad "pedagogiskt föräldraskap" heter rinner ifrån en och man har lust att typ hota med att den ryska militärpolisen omhändertar små barn som inte låter sina föräldrar få en lugn stund framför "Lotta på Liseberg"..
Men som tur är tar man sig ju samman och hittar tålamod man inte trodde fanns. Istället för att hota med polisen sjunger man om Trollmor och hennes små fastknutna barn för femtielfte gången och kliar den fantastiska tvååringen ytterligare en kvart i de trassliga lockarna... Lotta på Liseberg finns ju faktiskt på TV4-play:-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar