Så här; igår natt skulle min käre sambo och hans kompis Christian ut och skyddsjaga vildsvin. Klockan 02.50 vaknar jag av att jag tror att någon försöker ta sig in i vårt sovrum genom golvet. Typ med våld och hammare.
Det visade sig dock vara jägarna som försökte vinscha ett vildsvin på 130 kilo i garaget, som är beläget precis under the master bedroom. Oh happy days. Det var bara att knalla ner i källaren och be dom, med klar och tydlig stämma, att vinscha tystare (läs sluta hänga upp grisar i taket mitt i natten). Jag somnade till slut om. Så långt allt väl.
Dra tidigt till Norrköping. Jobba. Möten. Jobba. Möten. Köra hem. Instruera smockfull klass för stans bästa kunder🙌🏻Swisha hem. Hungrig som satan.
Och känslan när man lyfter på locket till kastrullen som står och puttrar på spisen, och man förväntar sig att mötas av en mustig köttgryta, men istället möts av en sönderkokt vildsvinskäke, komplett med tänder och allt. Då är ju psykbrytet nära alltså.
Frågorna är så många; Varför koka en griskäke? Ska han göra halsband av betarna? Mala ner den till nåt potenshöjande? Sälja tänderna dyrt? Mystiken tätnar och jag är fortfarande svinhungrig (svinhungrig -fyndigt!)
Kom hem från jobbet nu Mr Hunter. Vi behöver ha ett snack. Och jag behöver mat. Pronto.
Christian med galten-Gunnar. 130 kilo fläsk.
Mustig köttgryta. My ass. Tänder, betar och käke. Servera med valfri sås.