Powered By Blogger

måndag 30 januari 2017

Fläsk

Dagens bästa; hann fånga 10 minuter sol på vägen mellan två möten. Själen jublade högt. Fy fasen vad jag längtar efter våren. Jag är SÅ redo för knoppande krokus, fågelkvitter och cykelbanor utan grus. Men jag vet att det är långt dit. Ohyggligt långt. 

Annars då? Tackar som frågar. Brutal träningsvärk i vaderna. Instruerat två pass med vader som lika mjuka och smidiga som två djupfrysta fläskfiléer. Det var en utmaning. 

Nu måste jag sova. Natten var rörig. Hundvalpar som ville ligga nära, barn som ville byta säng, klimakteriekänning (nattlig svettning -herregud är det redan dags?) Vi satsar på bättre sömn inatt. 

Sol sol sol 


söndag 29 januari 2017

Hinder

Ikväll var jag otrogen. Kan låta dramatiskt, men det var alltså inte mot min karl, utan mot mitt gym. Hoppas jag kommer bli förlåten. 

Jag fick ett sms idag, av min kära vän Anna, som undrade om jag ville med på ett hinderbanepass. Jag hade ingen aning om vad det innebar, men tänkte att det nog skulle visa sig. Oh my god. Det visade sig.

Jag har gjort övningar jag tidigare bara har sett på Gladiatorerna och Fångarna på fortet. Jag har klättrat i rep (försökt iallafall), hängt på lister, vält däck, svingat mig runt i ringar, sprungit i slalom med 20 kilos medicinbollar och klättrat armgång. Bland annat. Handflatorna är sönderslitna, men kroppen fullpumpad av endorfiner -galet kul! 


Och utöver att välta bildäck har vi även hunnit med ett kalas, RP-dagen i sporthallen och en storstädning av hus. Nu blir det soffan resten av kvällen. For sure. 

Alltså, vart tog den här helgen vägen? Swish swoch -känns som det var fredag för 17 minuter sen. 





 

lördag 28 januari 2017

Avslöjande

Lördag. Jägaren drog klockan 06.00. Moa vaknade klockan 07.00 och jag vägrade lämna sängen innan klockan 08.00. Herregud vad är det för fel på en saftig sovmorgon?

Hur som helst. Barnen fick välja aktivitet idag. Helt fritt. Och det är alltid ett vågspel. Har man tur röstar dom på shopping och fika på stan. Har man otur hamnar man i simhallen eller på en iskall lekplats. 

Idag röstades Busfabriken fram som segrare. Absolut ingen toppval för mig, men hey det finns wi-fi och kaffe och man är inomhus, så det får funka. Kidsen är iallafall oerhört nöjda, och nöjda barn ger nöjd mamma. 

Spindelmannen dök upp och hade nån form av show inne på leklandet. Barnen var svårt imponerade över att han kunde flyga. På riktigt. Själv var jag mest imponerad över den extremt kroppsnära och ähhhhh avslöjande dräkten. Jezus. Typ barnförbjudet om ni frågar mig. Spindelmannen hade lika gärna kunnat göra sin trippelvolter helt naken -vi såg ändå varenda detalj av hans ädlare delar. 

Jo, jo. Jag fattar att Busfabriken måste satsa på nya koncept för att göra medföljande mammor nöjda. Nästa show är klockan 13.00 om nån är sugen på att flukta pökpinne. 




fredag 27 januari 2017

Två typer av date

Fredag! Whoop whoop! Välkommen du hett efterlängtade helg! 

Och vad gör man en fredag i januari mer än att jobba? Jo, man kan ju alltid slita upp 120 kilo i marklyft. Jag trodde min käre sambo preppade stången med 110 kilo, men det visade sig tydligen vara 120. Och man är aldrig så snygg som i toppen av ett marklyft. Dubbelhaka och gameface. Verkligen vackert! 

Det syns att jag älskar marklyft va?

Och efter date med skivstång följde en date på Pinchos med tre fin-fina kvinnor. Vi träffas alldeles för sällan, men när vi väl ses är det alltid lika fint. Skratt och tårar, allvar och asgarv om vartannat. Kvinnlig vänskap när den är som allra bäst. Vi saknade dock den femte kvinnan i teamet som låg hemma däckad i influensa, så det får bli en ny date inom kort. 

Glad helg till er alla! Gör den bra. Livet pågår nu. Precis nu. 

Tre kloka och vackra 

torsdag 26 januari 2017

Shot till kvällsmat?

Instruerat ett pass spinning och ett pass GRIT och är som en påse nötter i både kropp och huvud. Slut som artist. Slut som människa. Men det var kul så länge det varade. Passen alltså. 

Jag har ramlat ihop på en köksstol och orkar inte resa mig. Lyckades slänga in två färdigrätter från Findus i micron åt barnen  (hashtag "dålig mamma") och skalade en morot (hashtag "mamman försöker ändå".) Själv överväger jag att hälla i mig 2 liter cola zero och shotta snabblösligt idealmjöl rakt ur förpackning. Det är liksom det enda som finns inom räckhåll. 
 
Puh. Hörde jag fredag imorgon?



onsdag 25 januari 2017

Naken

Det där när man efter 15 minuters träning tycker att tishan luktar funky och inser att odören och den lätt fuktiga känslan är valpkiss. Inte svett. #slutaläggakläderpågolvet. 

Vad göra? Efter viss tvekan slänger man av sig tröjan,dämpar belysningen i salen och ber en tacksamhetens bön för att man tog tightsen med hög midja. Och för att klockan är 21.30 och att det är snudd på folktomt på gymmet. Jag gillar inte känslan av att visa för mycket hud samtidigt som jag gör hetsiga frivändningar. Crossfit är således uteslutet. Tror jag. 




Vårtor och piller

Imorse när jag väckte Maja tittade hon sömndrucken upp från kudden och kläcker som dagens första mening: "mamma, du har fått en vårta på näsan". Trumvirvel och fanfar för hennes förmåga att snappa upp detaljer, trots morgongrus i ögonen. 

 "Det är ingen vårta, det är en finne". Hävdar jag med bestämdhet. 

"Det spelar ingen roll, det ser ändå ut som en vårta". Oh happy days. 

Det är så skönt att omge sig med uppriktiga personer som inte tvekar att berätta sanningen. Så idag har det varit jag och min pomperipossa-näsa. Och vi har väl haft det hyfsat. 

Pomperipossa 

Så hyfsad är dock inte min lilla nysydda böna som fick gå hem från skolan med feber och smärta. Hon är onekligen rätt mörbultad, men gnäller inte i onödan. Men som mamma vet jag, att när hon tackar nej till Calippo, sandwich och dajmstrut, då mår hon inte bra. Så, ett samtal till 1177 som skickade upp oss till US igen och efter diverse prover och läkarkoller blev det en hästkur antibiotika utskrivet. Fem tabletter tre gånger om dagen -önska mig lycka till med att locka i den lilla smakkänsliga 15 tabletter per dag... 

Bli frisk nu lilla unge, mitt hjärta går sönder av att se dig ha så ont. 




tisdag 24 januari 2017

Blodbad

Ja. Ibland blir det inte riktigt som man tänkt sig. Jag fick ett samtal från barnens körfröken som meddelade att Moa trillat på en docksäng och fått ett jack i läppen som nog behövde kollas upp. 

Sååå. Ilfart till kören. Plocka upp en ledsen tjej med blodet sprutande. Försöka lösa hämtning av andra barn vi skulle haft med oss hem och dessutom hämtning av storasystern. Tack och lov för omtänksamma vänner! 

Swisha in på Berga vårdcentral som trollade fram en söt sjuksköterska på 1 minut. Hon tittade på läppen och konstaterade direkt att vi behövde åka till akuten. 

Sagt och gjort. Upp till akuten. Vi satt i väntrummet i fem minuter, sen fick vi träffa sjuksköterskan David. Lite kontroller och prover och undersökning av två olika läkare, som konstaterade att såret skulle behöva sys av en specialist. Käkkirurgen hade dock gått hem för dagen, men var på plats igen efter en halvtimme -redo att leverera. 

Fantastisk läkare. Bedövning. Rengöring. Åtta snygga stygn. Tapper sexåring. 

Idag lyfter jag på den högsta hatten för svensk akutsjukvård. Fy fasen så grym. Kompetent personal, hög servicenivå och med ett tydligt barnperspektiv. Dom såg och pratade med Moa -inte med mig. Precis så som det ska vara! 

Tacksam över att kunna få vård i världsklass fem minuter hemifrån. US i Linköping, hurra för er idag! Och hurra för min tappra sexåring som inte sa knyst när bedövningssprutan med obscent lång nål togs fram. Hon bet ihop käkarna och väste "kör bara". My girl. 




måndag 23 januari 2017

Veckostart

Måndag. Roadtrip. Upphämtad i ottan och 2,5 timme i bil med min grymma kollega. Pimpla kaffe, prata om livet och förbereda möten. Köra hem. Pimpla kaffe. Utvärdera möte. 

Hämta barn. Åka till gymmet. Instruera TRX och GRIT. Gött att efter tre dagars vila, pga av halsont, få känna pulsen vibrera igen. Och kunderna, dom gör mig alltid lycklig. 

Åka hem. Trösta ledset barn som trampat på glasbit. Natta barn. Läsa "100 lätta fakta om hunden" för barn. 

Krascha i soffan framför Guldbaggegalan. Äta köttbullar och fetaost. Den kombon var inget som man skriver hem om. Men är kylskåpet tomt får smaklöken lida. 

Sova. Snart. Dessa måndagar. 

On the road. 
Delar av GRIT-gänget. Slagna hjältar. 




söndag 22 januari 2017

B-day

Åtta år idag! Hurra hurra hurra för min förstfödda! Den där lilla 3,2 kilos klumpen med rejäl kalufs dundrade alltså ut för åtta år sedan, och sen den dagen förändrades livet på allvar. Klyshigt men ack så sant. Livet blev annorlunda; mer värdefullt, mer oroligt, mer känslosamt, mer bergochdalbana och definitivt mer underbart. 

Hur har då åttaårsdagen spenderats? Den inleddes 06.30 genom att barnet i fråga med barsk röst deklarerade sitt stora missnöje över att födelsedagsdelegationen ännu inte dykt upp. Så det var bara att lämna sängvärmen, harkla upp sig och riva av en födelsedagssång. 

Efter paketöppning och önskefrukost (källarfranska och oboy) blev det en tur till isovalen och en timme skridskoåkning. Hem och styra lunch, klockan 14 kom moster och morbror med respektive samt kusin Lo. Det bjöds på wienerschnitzel av älgkalv och tre sorters tårta. Som Citygross konditor bakat med den äran. 

Efter gästerna åkt har det lekts och grejats med alla födelsedagspresenter; självlysande Sand's alive (sandsmulor över hela huset), spelat "Labyrint" och pannkaksspelet, degat med ny playdough och läst böcker om Lasse Maja. Bland annat. 

Nu tar vi kväll. Ett trött födelsedagsbarn har kraschat och så har även modern i huset. Imorgon är det vardag igen och jag blir hämtad 06.30. Verksamhetsbesök står på agendan. Bara att köra. 

Från mini till åttaåring! 


lördag 21 januari 2017

Mål och skål

Så var det dags. Att bli den där idrottsmorsan som spenderar helgerna i random sporthallar runt om i Östergötland -VÄRLDSPREMIÄR för handbollscup för storstruten! Whoop whoop! Premiärnerver och pepp i flera veckor och idag bar det så äntligen av till Norrköpings sporthall för tre rafflande matcher. 

Och hur söta var inte dessa små -09:or när dom fick på sig matchställ för första gången, övade hejarramsor och taggade för match. Och hey; det viktigaste är ju verkligen inte att vinna, men for the record så blev det två vinster och en oavgjord match. Och när Maja gjorde sitt lags allra första mål, då fick den här morsan ståpäls och tårar i ögonen. Min tjej. Jag ser fram emot att få hänga på läktaren i många år framöver! 


Och efter cup blev det födelsedagsfirande hemma hos mamma och pappa, Maja fyller år imorgon, men blev hyllad idag, eftersom mormor och morfar drar till Miami imorgon. Farfar och Marie kom också och firade det lilla livet. Våfflor var beställt och paketen var många och fina. 

Imorgon fortsätter firandet av vår ÅTTAÅRING här hemma. Åtta år? Om två blinkningar och ett toalettbesök upptäcker jag väl att hon fyller 16. Läskigt. 



fredag 20 januari 2017

I en främmande värld

Viruset vann över immunförsvaret och jag vaknade med en tjock öm hals och rysk rökhosta. Damn! Eftersom jag opererat bort halsmandlarna får jag sällan ont i halsen, men när jag väl får det, så är det med besked. Så även denna gång. 

Jag fick således börja dagen med att ställa in kvällens middag hos vänner, dagens PT-date och ta jobbmöten på telefon istället för face to face. Surt. 

Och med halsont är träning självklart uteslutet. Big no no. Och det håller jag alltid på. Men, som den rastlösa själ jag är, behöver jag trots halsont aktivitet. Och det var då jag kom på den briljanta idén om att nyttja mitt presentkort på yogahuset. 

Jag har kört yoga där några gånger tidigare, men då Ashtanga, som är en fysisk och kraftfull yogaform. Eftersom jag inte skulle vara fysisk idag tänkte jag att yinyoga kunde passa fint -en lugn yoga där man stannar i varje position länge. Inget flås, ingen svett. Alls. 

Jag stressade således iväg ner till stan. Parkeringsautomaten funkade inte, jag glömde min plånbok och allt var allmänt kaotiskt. Och det blir ju nåt komiskt över att komma rusade in på yogahuset, flämtande, svettig och stressad, och landa i denna stillhetens boning. På yogahuset går man lugnt. Pratar med små bokstäver. Har mjuka kläder i neutrala färger. Och stress är inte ett option. Så att hetsa in i neonfärgade Nikes med puls på 180 gjorde mig till en udda fågel. 

Instruktören, som självklart talade lugnt och pedagogiskt, hälsade mig välkommen (eftersom jag var sist) och bad mig hämta matta, yogablock, bolster och minst två filtar. Block? Bolster? Ser jag ut som jag har koll? Hjälp. 

Hon förklarade även att det inte var Yinyoga idag, utan "restoritative yoga". En terapeutisk form av yoga som ska skapa inre själslig frid. "Försök sträva efter att finna ett tillstånd mellan vakenhet och sömn, släpp verkligheten, sväva bort, sudda ut kroppens gränser". "Vi kommer att vara i varje position 5-10 minuter och gå djupt in i avslappningen". 

Alltså, jag är ledsen. Men jag har så sjukt svårt att slappa av på beställning. När kvinnan i batikbyxa uppmanade oss till att lägga oss i en omvänd fjäril, stöttade av bolster och yogablock, och sjunka in i avslappningen, låg jag mest och stressade upp mig över morgondagens handbollscup, Majas nya tandställning och den trasiga bakrutetorkaren på bilen. Sjönk inte superdjupt. Och suddade inte ut så många kroppsliga gränser. Så att säga. 

På en timme bytte vi position fem gånger, där den tuffaste innebar att sära på benen och stretcha ljumsken SAMTIDIGT som vi slappnade av i händerna. Det ni! Sista kvarten låg vi på mage och kramade bolstret som om det vore vår livboj på ett främmande och stormigt hav. Då fick mannen bredvid mig feeling och började snarka högt och stötigt. Lucky him. Jag misstänkte infarkt först, för jag har hört nånstans att man ofta flämtar och kippar efter luft när hjärtinfarkten slår till, men han var nog helt enkelt bara i själslig harmoni. Nirvana typ. 

En timme senare lämnade jag yogavärlden. Kanske mer avslappnad. Liksom lite påfylld i hjärnan. Ingen smartphone på 75 minuter liksom -whoop whoop!

Ja, när inte kroppen kan träna får man ju försöka mata själen istället. Men shit, jag har en bra bit kvar tills batik och yogablock kommer kännas som jag. Idag var jag prao, i en för mig, okänd värld. 

Och detta är självklart ingen kritik mot er yogafrälstsa -jag är nog bara avundsjuk på att jag tänker på vindrutetorkare istället för att hitta min inre frid. Typ.


Exakt så här i 15 minuter. Livbojen och jag. Och mannen på bilden har självklart inget med den snarkande mannen att göra -han är hittad på Google. 

torsdag 19 januari 2017

Like?

Min käre sambo publicerade en bild på Tekla på en sida på Facebook som heter "Family living -the true story". Och den lilla pappersgnagaren blev, ta mig tusan, en viral succé. Hittills har 1800 personer lajkat bilden. Undrar just om nån av dessa personer kan tänka sig att komma hit och städa upp i kaoset också. Jag kan bjuda på en kopp kaffe. 

Annars då? Jobbat. Tackat av en praktikant. Instruerat spinning och GRIT. Börjat låta som Bengt Magnusson. Djup whiskeyröst. Damn, jag som trodde att mitt immunförsvar skulle vinna över barnens elaka bakterier. Får se imorgon vem som verkligen vann. Nu är det tack och godnatt och fingers crossed för att jag sover bort skräpet. 

En like på den?

GRIT-team! Ruskigt roligt alltså! 

onsdag 18 januari 2017

En sån dag

Stockholm tur och retur. Upp i ottan. Bälja kaffe. Jobba två timmar på tåget. Ta tunnelbana till Liljeholmen. Riva av möte. Äta svindyr utelunch. Riva av ett möte. Rulla hem. 

Hämta barn. Utfodra barn. Försöka få bukt på en skogstokig valp. Skjutsa barn till en gympalektion man förträngt. Riva av ett snabbt ryggpass på gymmet, medan barnet gympade. Gå ut med hundar. Sanera ett hus. Packa nästa gympapåse. Äta kyckling i currysås. Jobba en timme. Hetsäta en halv burk pepparkakor. Lägga barn. Andas ut. 

Sen drog valpen igång igen...


tisdag 17 januari 2017

En dag med Tomas

Men alltså. Snacka om att jag är känslomässigt instabil just nu. Skyller allt på PMS. Jag blir som förbytt. Stingslig, gråtmild och skulle kunna döda för en Japp eller guldnougat. Så akta er. 

Idag när jag körde hem från Norrköping, lyssnandes på P4 (sjukt moget), kom Tomas Ledins gamla dänga "det blir en dag på stranden". Och denna låt skapade darrande underläpp och fyllda tårkanaler hos undertecknad. Seriöst. Help. 

Alltså, Ledin är ju inte känd för att skriva texter med djup och finstämd prosa, snarare nödrim och skval, men det spelade ingen roll idag. Jag tyckte det var så fint att Tomas "vaknade först av alla, tog en morgonpromenad... bryggde morgon-the, och sen väckte sina älskade". Åh. Vilken man. Och tydligen var han klädd i slitna shorts och orakad när han gick på sin morgonpromenad och planerade en dag för familjen på stranden. Bara en sån sak. 

Men om det är nåt att tjuta över, tveksamt. Väldigt tveksamt. Jag bara kände sån extrem jävla lust att få ligga i Tomas Ledins vräkigt sommarhus på Österlen och bli väckt med morgon-the och sommarsol i pannan. Inte ligga i 130 på en slaskig motorväg utanför Norsholm en tisdag i januari. Och nä, det behöver inte nödvändigtvis vara Tompa himself som väcker mig. Jag är flexibel med detaljerna.

Annars då? Lagat äcklig ugnspannkaka, vobbat med febrigt barn, storhandlat och haft ångest över att jag måste styra upp ett 8-årskalas. 

Tomas. Sprinkla lite sommarmagi över mitt liv! Jag köper the, du fixar resten! 




måndag 16 januari 2017

Pyjamasparty

Det där när man försöker vara lite wild and crazy och ta på sig nåt annat än grå lammullströja eller en randig Ralph Lauren-skjorta på måndagmorgonen.  Varpå det äldsta barnet med myndig röst kommenterar den, för mig, vågade outfiten med följande kommentar; "mamma, är du verkligen HELT säker på att du ska åka till jobbet i pyjamas". Oh happy days. Imorgon kör vi enfärgat igen. Barnet hade 38,2 i feber när kommentaren fälldes. Oklart om det spelar någon som helst roll i sammanhanget. Blusen är och förblir alltid pyjamas. 


Annars då? Måndag, men den lilla twisten att det var studiedag på skola och fritids, tack mamma och pappa för support att få ihop livet! Jobb och möten i Norrköping, hem och svida om och åka till gymmet och instruera TRX och GRIT. 

Griten teamade jag med min kollega Elin, sjukt kul att köra ihop! Sjukt jobbigt. Sjukt trött kropp. Tvättbjörns-looken, med mascara ner till naveln, var ett faktum. 

Jaha, då ska vi försöka lösa morgondagen. Storstruten är fortfarande febrig och jag har beredningar i Norrpan imorgon som inte kan missas. Det där med att livet inte alltid går ihop -true that.
 Happy team-buddies! 
 

lördag 14 januari 2017

Pizza och pressar

Lördag! Whoop whoop.

Idag har jag;

•Kört release av bodypump nummer 100 med mina två kollegor Isa och Helena. Fullsmockat pass och bra drag i salen. Bröstlåten är tuff. Axellåten också. Kommer kännas imorgon. 


•Baddat pannan på två febriga barn. Halsont på mini redan i torsdags, storasyrran däckade idag. Febern kompletteras med lite smaskigt halsont. Fingers crossed att jag slipper bli smittad.

•Tagit en kärringvil mitt på dagen. Borde göras oftare. Svårslaget. Väldigt svårslaget.

• Tackat högre makter för att mina föräldrar ställer upp i vått och torrt. Passar febriga barn, hjälper min käre sambo med bokförings-klurigheter och lagar coq au vin så jag slipper fixa lunch. Bäst! 

• Saknat mini-Lo. Två dagars intensivt häng och saknaden efter joller, kladdiga fingrar och mjuka bebiskinder blev väldigt intensivt när jag kom hem.

• Styrt upp världens godaste hemgjorda pizza. Extra allt. Pesto, mozzarella, parma, champinjoner, ruccola och ett berg vanlig ost. Jag kommer vara stark imorgon! Mycket energi i den där rackaren. 





fredag 13 januari 2017

Dejligt

Sjukt bra fredag i en sliten 38-årings liv. Sjukt bra. Alltså kunde inte ha varit bättre. På den nivån liksom. 

Började med att äta frukostbuffé. I lugn och ro och med bästa sällskapet. Eftersom jag reser en del i jobbet äter jag ju hotellfrulle rätt ofta, och det är ju alltid gott och lyxigt, men det är en HELT annan sak att göra det när man är ledig. Sitta länge. Hämta mer äggröra. Dricka en kopp kaffe till. Njuta. 

Efter frullen drog vi ner i hotellgymmet, som var grymt, och rev av ett riktigt bra överkroppspass. Efter gymmet direkt in i spa:t, som vi hade helt för oss själva. Fördelen med att bo på hotell på vardagar; businessfolk sitter i möten och skriver viktiga dokument på dagtid, dom hänger inte i poolen eller bastun. Riktigt  fin bonus att slippa trängas med andra.

Vi lyckades flörta till oss sen utcheckning och när den var gjord promenerade vi över till Vesterbro och käkade lunch i "Köddebyn". Köttbyn. Köpenhamns meatpacking district. Hippt och trendigt, och dessutom var ju lunchen helt superb. Ska inte tråka ut er med långa matbeskrivningar, men den där stenugnsbakade foccacian fylld med getost, ruccola, rostad pumpa, pesto och nötter var så jäkla god att jag nästa fällde glädjetårar. Sweet Lord. 

Efter lunchen strosade vi runt på Vesterbro, jag shoppade loss och köpte en klänning, två blusar och en löparjacka. Dessutom massor fina kläder till kidsen och två diskborstar åt Patric. På beställning. Tydligen är danska diskborstar med "naturhår" överlägset bäst. Kul present annars. 

En fika. En tur på Fisketorvet. Tåg till Kastrup. Häng i loungen. 50 min flyg och sen hemma i Linköping igen. 

Tack syster yster och Lo för två helt fantastiska dagar. Grym trip -den lever jag på länge! Riktigt riktigt länge. 






torsdag 12 januari 2017

Hej Danmark!

Imorse var det bageriväckning på Skogsgatan 18. Klockan ringde 04.30 och klockan 05.10 kom min pickup och mitt resesällskap. 

Jag har tagit två semesterdagar och syrran, mini-Lo och jag drog halvt spontant iväg på en liten trip till Köpenhamn. Vi flög från Linköping och landade på Kastrup innan klockan slagit sju. Jag har turen att ha extremt generösa vänner och dessa flygbiljetter har jag fått gratis av familjen Engelbrektsson -hur snällt?! Och dessutom var biljetterna businessclass och vi fick hänga i loungen och dricka vin, starköl och äta chips innan avfärd. Om vi ville. Nu nöjde vi oss dock med cola, kaffe och polarkaka med renkött. Ändå lyxigt. 

Och idag har vi gjort Köpenhamn. Denna fantastiska stad. Promenerat sjukt många kilometer. Shoppat på dom stora varuhusen. Druckit kaffe och ätit danska theboller. Shoppat ännu mer. Ätit svingod lunch. Kraschat på vårt schyssta hotellrum. Käkat svingod asiatisk mat från toproof-restaurangen. Och slappat i en säng med krispiga sängkläder. Helt klart en sjukt bra dag! 

Nu kryper vi ner och laddar för hotellfrukost. Kanske lite träning. Och ännu mer shopping. Yolo! 

Bästa syrran! 

Min sängkamrat på Tivoli-hotell

Middag. Av det bättre slaget! 


onsdag 11 januari 2017

Rävigt

Screw it. Jag har utväxt som får mig att tappa tron på mänskligheten. Orsak; utväxten är inte längre mörk. Den har silverstänk. Eller inte bara stänk, den är grå. Jag har transformerats till silverräv. 38-årig räv. Herregud. Vad är nästa steg? Skaffa höftprotes och anlägga boulebana i trädgården. Åldersnoja? Knappt va.

Annars då? Gjort skäl för min lön och hann innan klockan klämtade 11.00 hålla i tre videokonferenser. Och efter dessa höll jag lågan brinnande. Så att säga. 

Har även; Försökt trycka in pumpkoreografi. Testkört nya Griten (fick nästan hjärtinfarkt på kuppen), packat en weekendbag, kokat soppa (av pulver på påse -kidsen jublade), trampat i valpbajs, letat efter mitt pass och lyckats krympa en cashmirtröja. Typ så. 

Imorgon ringer klockan svintidigt. Ska på äventyr söderut. Gött! 

Gråååååååå! Och lite business. 

tisdag 10 januari 2017

Feeling

Herregud. Jag fick feeling i köket ikväll. Tro det om ni vill. Jag är själv i chock. 

Hackade lök. Fräste vitlök. Skar kyckling i perfekta bitar. Kryddade med omsorg. Piffade med fond, cremefraiche och grädde. Gick crazy och hackade ner några gamla chorizo. Gick ännu mer crazy och gick ut i trädgården och letade färska kryddor. Spoiler alert; jag hittade ingen prunkade basilika under snöslasket. Ville inte ge mig. Hade sjuk feeling. Hittade en gammal chilifrukt. Hackade och hävde i. Kände att det började spåra rejält när jag övervägde att toppa med karmellfärg för att uppnå rätt kulör. Lät bli. 

Åkte till Toys R Us och lät grytan puttra i två timmar. TVÅ TIMMAR. När lagade jag något som tog längre tid än snabbmakaroner senast? Kom hem. Åt och njöt. Barnen bara; DET ÄR STARKT! Vad är det för krydda? Varför har du blandat korv och kyckling? Den uppskattningen. Imorgon återgår vi till Mamma Scan igen. Just sayin. 

Typ så här såg den ut. Eller nästan. Eller inte riktigt. Men det var iallafall kyckling. 




måndag 9 januari 2017

En vardag

Jahopp, så kom livet emellan. Och bloggen hamnar långt ner på listan över saker som måste hanteras. Det är tandläkartider, studiedagar, biblioteksböcker, borttappade vantar, för små överdragsbyxor, räkningar, matlådor och fruktburkar som måste prioriteras först. 

Måndag. Och sladda till Norrköping i snömodd. Riva av möten och APT. Sladda hem. Hämta barn. Steka Mamma Scan samtidigt som man planerar pass i huvudet. Byta om. Dra till gymmet. Instruera TRX och GRIT för världens bästa kunder. Sladda hem. Natta barn. Rasta valp. Packa väskor. Duscha. 

Klockan är 21.20 och jag tänker att middag är en bra idé... var fan är Leif Mannerström när man behöver honom som mest??? Nä, det får bli gröt. Kladdig havregrynsgröt med blaskig mjölk. Livet deluxe. Bara så ni vet. 

Pigg och allert efter två pass. Mascara ner till naveln. 

lördag 7 januari 2017

Taikon

Familjen Taikon på skridskoutflykt! Garvar käken ur led när jag kollar på den här bilden; Patric i sexåringens mössa. Sexåringen i pappas jaktmössa och med ett ansiktsuttryck som påminner om nåt från en "Stefan och Krister-fars". Det är hundvalpar, utspilld choklad och slitna hockeyrör. The Taikon family alltså. Men kul hade vi!


Jag även hunnit med handbollsträning, pulkadate och ett SKAM-maraton. Jag är smått besatt av dessa norska ungdomar och deras kärleksproblem, ätstörningar och trassliga familjerelationer. Så bra!! 


fredag 6 januari 2017

Bonusdag

Fi fanken vilken bra trettondag! En sån där ledig bonusdag som man bara måste älska! 

• Svinskön träning med dom här pinglorna. Burpees, handstående och ryska rotationer så att svetten lackade.


• Häng i snö, sol och krispiga minusgrader med den här donnan.


• Kalkonlunch hos mamma och pappa med syskon, svägerskor och svågrar, hundar och bebisar. Så mysigt. Så gott. 


• Mail från Les Mills som utvärderat min film och meddelade att jag numera är certifierad GRIT-instruktör. Jippie! Fick dessutom grym feedback som gjorde mig glad ända in i själen. 


Och så avrundar vi med På spåret och en stor påse smågodis. Och laddar för fet sovmorgon imorgon. Jag klagar icke!

torsdag 5 januari 2017

Stor eller liten

Veckans fetaste vuxenpoäng: 
Jag bär mitt livs första Ecco-skor. Och det är ta mig tusan det skönaste som någonsin suttit på min fot. Fodrade och med goretex. Moget. Vuxet. Vettigt. 


Veckan "jag är nog inte så vuxen ändå"; jag har fastnat helt i ungdomsserien SKAM. Åhhhhh, så bra. Gav den ett försök för ett par veckor sen, men gav upp efter två avsnitt. Då tyckte jag bara det var norsk tonårsångest, fattade inte alls hypen. Men jag gav serien en chans till och efter avsnitt fem var jag fast. Tokfast. Grymma skådespelare, grymt snyggt gjord och en brutal tillbakakastning till sin egen osäkra gymnasietid. Ni hittar SKAM på SVT-play.


Dagens önskan:
Bli av med huvudvärken. En gång för alla. Har en date inbokad med Samuel i eftermiddag, får se om han kan göra nåt som värktabletter, stretch, yoga och liniment inte kunnat fixa...Knäcka nån kota, vrida rätt nåt ligament. Vad tusan som helst. 

tisdag 3 januari 2017

Min present

Ikväll gav mig själv en timme yoga. Bästa presenten att ge sig själv. 

Jag stod i valet och kvalet mellan att röja undan adventsljusstakar, sortera tvätt och städa badrum. Eller yoga. Båda sakerna behövdes, men min envetna huvudvärk, som sedan i fredags hängt som en för trång skidhjälm över min hjässa, skrek "Yoga". Och tvätten lär finns kvar.  

Och medan snön vräkte ner utanför fönstret gjorde jag solhälsningar, ryggrotationer och djupandades ända ner i magen. Lugnet spred sig och kroppen var tacksam. Tacksam att jag faktiskt kände efter. Inte bara körde på. Lät käkarna slappna av, nacken bli mjuk och höfterna få sträckas ut ordentligt. Utan krav på prestation. 

Igår stod jag i exakt samma sal och körde GRIT så att svetten droppade och endorfinerna sprutade. Idag, i en nedsläckt sal fylld med värmeljus, var träningen nåt helt annat. Men en sak är säker, jag älskar båda två. 

Djupandning ena dagen, explosiva upphopp den andra. Ombyte förnöjer. 

Och jag fick även inviga gymmets nya yogamattor! Namaste!