Kokt och färgad

Fredag. Shake your pom-poms! Och vad har jag gjort idag då? I urval;

• haft ångest över strulande videokonferenser. Allt löste sig dock till slut och vi kunde både se och höra varandra. Ingen självklarhet i cyberspace. Ska ni veta.

• besökt frissan. Gjorde tydligen en bottenfärg istället för slingor, som jag brukar. Majas kommentar när jag kom hem; "är det verkligen du mamma, jag trodde det var mormor". Tur att min mamma är den hetaste 69 åringen i hela Östergötland. 

• åkt till landet och i en bil där motorn började koka strax utanför Skärblacka. Den lyckan. Särskilt uppmuntrande när regnet står som spön i backen och barnens internetuppkoppling på telefonerna är obefintlig.. Tur att Mr handyman löste problemet. Själv satt jag i bilen och surade med alldeles för lågt blodsocker. 

• kommit fram till landet. Ätit en fabulös sallad med falafel, halloumi, chorizo, avokado och valnötsbröd. Till efterrätt en halv Aladdinask som var kvar från i julas. 

Helg i blodet. Andas in. Andas ut. Sova ut. Lovely. 

Resplan

Det där när skatteåterbäringen är precis lagom stor för att täcka en semestertripp för hela familjen. Whoop whoop! Det känns typ som att resan är gratis, eftersom man aldrig har saknat dom pengarna.

Gud så gött det ska bli. Charter i kvadrat. Dansande giraffer, minidisco, paxade solstolar -hela svennebanan-grejen. Funkar utmärkt ibland -men inte varje resa.. Första sommarlovsveckan drar vi! 

Hit ska vi. Mig hittar ni under valfritt parasoll med valfri drink i höger hand. 

På tal om resor. Det har även bokats en mer långväga resa. På juldagen lämnar vi det svenska mörkret för sol, palmer och sand. Hela tjocka släkten. Som vi längtar! 

Men mer om vart vi ska och vad vi ska göra i ett annat inlägg! Jag är nämligen slut som artist -instruerat en Grit och spinningklass ikväll. Jo tack. Det känns. Men det var kul under tiden. Riktigt kul! Och både syrran och pappa var och spinnande ikväll -släktfest även där! 

The face of intorkad svett och total trötthet 

AW

Idag blev det Stockholm tur och retur. Riva av ett möte på Liljeholmen och kuska hem igen. I snömodd och snålblåst -hallå våren, kom igen.

Och när man kommer hem något tidigare än beräknat och barnen är utrangerade till bästa barnvakterna i stan kan man ju alltid passa på att slinka förbi gymmet. Inte instruera. Inte gå på pass. Utan bara freestyla bland vikterna. Köra lite triceps, lite Jacobs stege och kanske nån  bicepscurl. Småprata med kunder och kollegor. Typ som en afterwork minus vin och jordnötter då. 

Hem. Lägga barn. Äta civapcici (svårstavat, men gott), se mästerkockarna på tv. Få lätt ångest över hemmets förfall. Måste städa. Pronto. En vit hund som fäller sin vinterpäls är ett bekymmer. Vi vadar fram i hundhår. Och dammsugaren går varm, men det hjälper föga. 

Borde duscha. Orkar inte. Förfallet fortsätter. 

Var är vinet och nötterna? 

Kalas och flyttplaner

Imorse kläckte den här lilla sötkorven "mamma, lova att jag aldrig behöver flytta hemifrån, aldrig någonsin". 

Visst. Absolut. Du får bo i ditt rum med My little pony-täcke och Barbiestall hur länge du vill -jag ska aldrig tvinga dig att flytta. Men för alla eventualiteters skull; låt oss ta den här diskussionen om typ tio år, så får vi se om känslan att aldrig lämna mammas bo känns lika aktuell... Men det var ju gölligt sagt. Sjuåringar är rätt gölliga generellt.

Annars då? Tackar som frågar. Har en axel och skuldra som inte riktigt är med mig. Jag badar i liniment och äter värkmedicin, men det hjälper föga. Vilodag från träningen således. Och en stilla bön om snabb bättring. Det där med smärta och vila är ingen bra grej för mig..

Och när man inte kan träna får man ju göra annat. Som att åka Linköping runt och dela ut kalasinbjudningar till ett sjuårskalas och ett åttaårskalas. Ett kalas ska gå av stapeln i prinsessrummet på Busfabriken, det andra är ett bowlingkalas -allt enligt barnens önskemål. 

När det kommer till kalas är outsourcing grymt. Det kostar en slant, men man slipper halka runt på saftfläckiga golv och underhålla sockerhöga barn på hemmaplan. Det betalar jag gärna för. Så det så. 

Teamwork

Whoop whoop, rev av nya releasen av GRIT strenght ikväll tillsammans med min kollega Elin. Och nu är jag slut som artist! 

Men jäklar i havet vad kul vi hade! Teama klasser tar liksom instruerande till nästa nivå. Dubbelklapp, high five och pepp i kvadrat. Älskar det! Och kunderna verkade också nöjda. Och trötta. 

Men den där timmen vi tappade igår gör mig mosig alltså -känner mig typ jetlaggad. Så mot sängen -imorgon är en annan dag. Tisdag. 

Var hälsad

Löpning klockan 19.30 och det är ljust ute. Det är nu det händer! Den bästa tiden ligger framför oss -hur njutbart är inte det? Var hälsad våren, jag har längtat efter dig alldeles för länge. 

Det var även njutbart att få löpa ihop med min man och två pigga hundar. Min man må äga och driva ett gym, men nån löpfantast har han aldrig varit, så gångerna det händer att vi kutar ihop är lätträknade. Tror dock det kommer att vända -han var lätt i steget ikväll och tyckte, kors i taket, att det var rätt skönt att tugga sågspån och nöta kilometrar. Mer löpdater åt folket! 

Annars har det styrts med kalas på Flygvapenmuseet, hämtats husvagnar, hafts playdates som inkluderade picknick och walkie talkies, tränats GRIT-koreografi och plöjts avsnitt av den norska serien "Valkyrian" -åhhh så bra! Finns på tv 4 play -rekommenderas! 

Fira helg

Igår firade jag fredag med Carro och Ida- mina fabulösa vänner och tillika kollegor. 

Vi startade upp kvällen med att dricka bubbel och drinkar i Idas fina hus och sen kuskade vi ner till stan för att käka middag på nya "Hey Lucy". Resturang Riva har byggts om och blivit asiatiskt ställe och det var vi förstås tvungna att testa! 

Inredningen får fem plus. Sällskapet får fem plus. Resten mer tveksamt. Servitrisen var galet förvirrad, konceptet med att alla rätter på menyn var för två personer var också förvirrat -särskilt när man var tre personer som skulle äta. Det tog oss typ 45 minuter att fatta hur många rätter vi skulle beställa... men vinet var gott och vårrullarna och "spicy tuna" får klart godkänt. Om jag kommer gå tillbaka nästa vecka? Nä. Då väljer jag nog ett annat ställe. Men hursomhelst en mycket trevlig kväll! 

Lördagen har startats upp med sovmorgon, långfrulle och träning. Ida och jag matchade varandra i korallfärgade linnen och röda ansikten efter att ha maxat pulsen med GRIT 20. Vi hann även prova några låtar från nya bodypumpen med vår vän Helena -skön start! 

Nu handboll, hundpromenad och sen ut till landet. Älska helg!

Fullt blås

Jag orkar inte blogga. Jag är trött. Och tömd. Dagen har gått i 200 knyck och jag har varit glad när jag hunnit gå och kissa. 

Och vad har jag då gjort som varit så himla ansträngande då, kanske ni undrar. Tja. Jag har styrt upp studiebesök med japanska forskare och således pratat engelska stora delar av dagen, gjort verksamhetsbesök och landat i verkligheten för en kort stund, skjutsat barn till danslektioner, instruerat spinning, nött in ny GRIT-koreografi och panikköpt trosor i storlek 134 på Lindex. Typ så. Låter kanske inte så hårt, men det räckte för mig.. 

Fredag imorgon. Sweet. Som bara den! 

Gåvor från Japan. Har faktiskt ingen aning om vad jag fått... 

Bubblare

Jag älskar att äta och jag älskar mat. Verkligen älskar. Det är på den nivån att jag kan drömma erotiska drömmar om gräddiga pastasåser, en välstekt oxfilé eller för den delen en rostad macka med orimligt mycket Bregott. 

Sista veckorna har tre nya livsmedel kvalat in på min mat-topplista. Nya, för mig alltså, dom har säkert funnits i 50 år i butiken... 

Så vilka är då dessa tre bubblare? Jo;

1. Halloumi. Stek denna gnissliga salta ost i smör till den får gyllenbrun färg -du är nu mycket, mycket nära ost-himlen! Jag ÄLSKAR det. 

2. Edamebönor. OBS, med skida! Skalade har jag käkat dessa bönor i rätt många år, men nu har jag har insett att man kan köpa dom med skal, snabbt förvälla dom, strössla grovt salt över (och vitlök om man orkar) och äta tills man storknar.. Detta tar bönan till helt nya dimensioner. Bästa tilltugget! Slår till och med dillchips..

3. Falafel. Jag har haft riktig falafel-craving sista tiden -gått och suktat på riktigt. Jag tidigare alltid sett falafeln som ett sämre alternativ till kebab, men hey, det har jag helt omvärderat. Och visst var det detta som landade i min mage ikväll. Serverad med hummus och Sveriges mästerkock på tv. Helt perfekt kombo!

Rocka

Självklart rockade vi sockorna idag. Ja, barnen gör det ju flera gånger i veckan eftersom den här familjen lider av allvarlig "para-strumpor-fobi", men idag körde samtliga familjemedlemmar omatchat på fötterna. 

Självklart vill vi också visa att vi står bakom tanken om alla människors lika värde. Att olikheter berikar och att det finns plats för alla -lika som olika. 

Och jag formligen älskar att detta initiativ fått en sån självklar plats, utan att för den sakens skull bli ett kommersiellt jippo. Ta två udda strumpor och visa din solidaritet, ofta är det enkla det geniala. 

Rock on! 

Omtanke

Måndag. Och den spontana lyckokänslan som infann sig när man vaknade upp och såg att det var snöfall utanför fönstret. Orka! Herregud jag hade ju extrem vårfeeling igår...

Måndagar går alltid i 120 knyck. Slira till Norrköping, riva av möten, slira hem. Hämta barn, utfodra barn och göra läxor. Hoppa i träningskläder, swisha till gymmet. Instruera en fullsatt TRX-klass och en GRIT-klass. Få mjölksyra och endorfiner i systemet. Bli påmind om varför träning alltid är rätt medicin. Botar det mesta; idag stress, huvudvärk, ångest och PMS. 

Hem och crashlanda i soffan. Jag borde verkligen vika tvätt och packa gympapåsar men orkar inte ta mig nerför källartrappan. Låt oss skjuta tvättberget framför oss ännu en dag. Som alltid. Och dagar blir till veckor. The story of my life. 

På vårt vardagsrumsbord står just nu en otroligt vacker blombukett. Troligtvis den vackraste bukett som smyckat vårt hem under de nio år vi bott i huset. 

Buketten fick Patric idag av familjen till den kvinna han försökte rädda livet på i fredags. Han fick dessutom ett kort där kvinnans dotter uttryckte sin stora tacksamhet över att han hade försökt hjälpa hennes mamma. En oerhört fin och omtänksam gest, som värmde både mitt och Patrics hjärta. 

Livets bräcklighet. Det oförutsägbara. Lev nu. Och lev fullt ut. 

B-day och hopp

Jo minsann. Idag fyllde minstingen i familjen 7 år. Herregud. Det känns som en blinkning sedan hon gick runt med napp, blöja och en vällingflaska i handen. Spontant känner jag att vi kanske borde stoppa tiden ett tag. Annars är hon ju tonåring innan sommaren.. 

Den nyblivna sjuåringen är enligt egen uppgift mycket nöjd med dagen. Paketen  var superbra, frukosten som serverades på sängen var toppklass och eftermiddagen "världsbäst". Skönt med den positiva grundinställningen! 

Framåt eftermiddagen kom mormor och morfar förbi med ett hel hög fina presenter till sjuåringen (och även storasyrran) och dom bjöds på jordgubbstårta och spontan elpiano-konsert av storstruten. 

Efter att ha moffat tårta kände vi ett visst behov av rörelse. Patric drog till jobbet för att ha PT-kunder och jag och kidsen stack till nyöppnade "Yoump" som är en trampolinpark. Tänk Leos Lekland, men med enbart olika studsmattor. Gud vilken succé! Trots att det var premiärhelg var det snudd på folktomt och vi kunde röja obehindrat. Det fanns ett gäng instruktörer ute i hallen som var oerhört hjälpsamma och erbjöd sig bland annat att försöka lära den här stela morsan i för tajta jeans att göra bakåtvolt, jag avstod dock. Barnen var galet nöjda och vi lär definitivt återvända inom kort. 

Jah har även hunnit dra igenom nya releasen av GRIT 20 ihop med min kollega Elin. Sweet Lord, den är en utmaning. Minst sagt. Men roligt! 

Nu har min pappas magiska fisksoppa landat i magen och vi avrundar helgen med stt se sista avsnittet av "Innan vi dör". Så sjukt spännande. Festar loss på mina nagelband till dessert. 

Då och nu

Pieface -en av presenterna som också gjorde succé.

Hoppa. Hoppa. Hoppa lite till. 

Hem med olika karaktär

Lördag. Och jag hade kalkylerat med en fet sovmorgon. Huset vaknade dock till liv klockan 06.20. Exakt 25 minuter senare än normal vardagsväckning alltså. Sovmorgon? En definitionsfråga. Ibland kan man onekligen längta efter att barnen ska bli tonåringar... 

Klockan 10.30 packade hela högen in sig i bilen och stack på brunch hos lillasyster med familj. Amerikanska pannkakor med blåbär och lönnsirap, bacon, färska frallor, juice och kaffe. Satt som en smäck! 

Efter brunch var det handbollsträning för storstruten och jag panikkörde ner till stan för att köpa presenter åt mini som fyller år imorgon. Alltid lika god framförhållning i detta hushåll, det känns stabilt att införskaffa presenter dagen innan det smäller liksom. Och att stå på BR lätt svettig och försöka avgöra om det är värt att lägga 129 kronor på ett sugrör som ser ut och låter som en gris eller om det är skäligt att betala 499 spänn för en Barbie med tillhörande resegarderob gör ju ingen människa glad. Men jag fick ihop ett gäng presenter till sist, så födelsedagsbarnet kommer nog bli nöjd. 

Hem och packa in familjen i bilen igen för att dra på fika hos storebror och Karolina som precis köpt ny lägenhet -och denna skulle förstås inspekteras. 

Och vilken lägenhet sen, eller snarare våning! Det var kakelugnar, serveringsgångar, vita heltäckningsmattor och svinhögt i tak. Galet fint! Kände genast ett stark behov av att gå hem och lägga in heltäckningsmatta i hela huset, men kom på att det kanske inte är helt kompatibelt med en hundvalp som inte är riktigt rumsren och barn som gärna travar runt med leriga gummistövlar inomhus... 

Nä, vi får pimpa vårt hus på annat sätt. Och barnen har redan börjat. Eller vad sägs om vår prunkade krukväxt som dom har smyckat som en amerikansk julgran. Stilfullt. Extra stilfullt bakom en halvtrasig knarkarkvarts-persienn. Överväger faktiskt att ringa "Sköna hem" eller annat valfritt inredningsmagasin och bjuda in dom till ett hemma-hos-reportage. Pimpade krukväxter, soffor dränkta i hundhår och lätt strössel av playdough över hela hemmet -sånt måste väl sälja lösnummer? 

Vackert fönsterarrangemang. Några torra kvistar, knappt vid liv, och en Arla-ko. 

Hjältemod

Min sambo var en hjälte idag, men det tycker han inte själv. "Jag gjorde bara exakt det som behövdes". 

När Patric är på väg hem ser han en kvinna som sjunker ihop utanför sin port och börjar kräkas blod. En äldre herre står bredvid och är panikslagen. Patric stannar bilen, springer fram till kvinnan och kollar om hon har puls. Samtidigt ringer han 112 och ber dom skicka ambulans, så fort som möjligt. Han fattar att läget är riktigt akut. 

Kvinnan är helt borta, pulsen är svag och Patric börjar med hjärt- och lungräddning. Hennes kläder sliter han sönder, pumpar kompressioner och knäcker säkert några revben på den bräckliga bröstkorgen i den blinda jakten på att få igång hennes hjärta. 

Folk runt omkring står och stirrar och någon tycker att Patric borde bära in henne i trappuppgången, istället för att försöka rädda hennes liv ute på gatan. Som om det vore viktigt i sammanhanget. 

Efter vad Patric uppskattar kan vara allt mellan 5 minuter och en halvtimme (tidsuppfattningen försvann tydligen helt) dyker ambulansen upp. Hjärtstartaren visar att hjärtat har svag aktivitet, mycket svag, och ambulanspersonalen åker i ilfart upp till akuten med kvinnan. 

Kvar står Patric. Med blod upp till armbågarna och lätt chockad. En polispatrull pratar med honom, tar hans uppgifter och lovar att återkomma med information om hur det gick för kvinnan. Vi har ännu inte hört något. 

Jag är så himla stolt över min käre sambos civilkurage. Att han inte tvekade bråkdelen av en sekund att försöka rädda en helt okänd människas liv. Tvekade inte att ge sig in bland kräks och blod för att livet inte skulle rinna ifrån henne. 

Kanske lyckades hans insats. Kanske inte. Och om livet tog slut idag, så lämnade kvinnan jorden med en blombukett i handen, på väg till födelsedagsfest hos en vän. Jag kan tänka mig sämre sätt att avsluta livet på. Särskilt om jag levt ett långt lyckligt liv. 

Oavsett vad Patric säger så är han en hjälte för mig. Att våga ingripa. Välja att inte blunda eller titta bort i jobbiga situationer. Det är riktigt hjältemod i min värld. 

Ikväll delar jag en flaska vin och firar livet med min hjälte. 

Tv-tablån

Och så har man äntligen fjärrkontrollen i sin makt, eftersom mannen i huset är på nån form av styrelsemöte, och vad är det på tv då? Antikrundan. Nån dokumentär om risodlingar i Asien. Agenda. Alltså, skjut mig! Ge mig lite the Bachelor eller nåt annat snaskigt... 

Vem? Jag undrar vem är intresserad av risodlingar i Kambodja eller en tjugo minuter lång utläggning om en vad en rokokofåtölj har för släktträd. Finns målgruppen? På riktigt? 

Tyvärr är jag för trött för att orka slå på Netflix. Kvällens spinningklass tryckte ut den sista krämen ur min tub. Full sal gav fullt ös. Hela vägen.

Världens bästa mamma skickade med mig nystekta raggmunkar hem, så jag har iallafall sluppit laga mat (hälla upp fil och müsli). 

Well, fredag imorgon! Hallelulja. Praise the Lord. 

Två däckade donnor. 

In my face

En morgon med känslan när klockan ringde var; "skjut-mig-jag-dör-av-trötthet". Är det den berömda vårtröttheten som drabbat mig månntro?  

Hursomhelst, när inte kaffe hjälper får man komplettera sin frulle med några rejäla klunkar påskmust. Min gamla tandläkare Rolf Bengtsson hade dött av chocken om han sett detta. "Läsk max en gång per vecka och vid ett och samma tillfälle". Roffe kom in i matchen liksom... Nöden har ingen lag och frukt är fan inte godis. 

Och på min väg till jobbet invigde jag även min nya "take-away-kopp" i bambu, inköpt på Primark i Bryssel. Oerhört söt. Oerhört funktionell. Tror att vi två kommer ha en mycket nära vänskapsrelation framöver. 

Jamen, och så toppar vi dagen med lite skön PMS, härligt när man känner sitt lynniga humör och hur det verkligen stegras ytterligare när man kör förbi en bil på motorvägen med registreringsnummer "PMS". Ja jag vet! Rub it in bara... 

Och frukt är verkligen inte godis för en kvinna med PMS, ge mig choklad!! Skulle tveklöst knäcka en 200 grams Marabou på under 60 sekunder. Tveklöst. 

 

Nytt jobb?!

Jobbat. Reviderat riktlinjer, styrt upp studiebesök med en japansk forskare och fixat flygbiljetter till Helsingfors. Bland annat. Och sen drog jag från mitt riktiga jobb to my second work. Oplanerat och spontant. 

Min käre sambo låg däckad i 39 graders feber och min instruktörskollega låg även hon klubbad i influensa, så det var bara att kavla upp ärmarna och rycka in. 

Först instruerade jag GRIT, och där känner jag mig ju hyfsat hemma, men efter passet skulle jag kliva in och rodda receptionen, och där är jag ju inte lika bevandrad... 

Well, jag lyckades iallafall sälja två årsmedlemsskap (med viss telefonsupport av febrig gymägare), fixa ett passerkort åt en kund, försökte laga ett löpband (lyckades inte alls) och var allmänt trevlig mot kunderna som rasade in. 

Alltså, jag hade kul! Det kanske är receptionist jag borde bli när jag blir stor... Hm, får suga på den karamellen. 

Så här glad kan man bli av GRIT. Iallafall efteråt. 

Duschat en mamma

Idag har vi firat den finaste "mum to be" med en babyshower. Det var osäkert in i det sista om det skulle bli nån shower, då den lilla krabaten har verkat vara sugen på att titta ut när som helst, men idag var läget stabilt och det blev alltså överraskningsfest i Tallboda. Inget vatten gick. Inget värkarbete drog igång. Hade annars varit spännande! 

Och hur firar man då en blivande mamma? Finns säkert massor olika sätt, men vi körde på följande upplägg; åt thaimat från Ming, körde "Marie-quiz" på Kahoot, delade förlossningshistorier, åt en magisk efterättsbuffé, delade ut ett överlevnadskit till BB till den blivande modern och hade allmänt trevligt häng! 

Marie, den blivande mamman, har ett enormt stort hjärta och är en av de mest omtänksamma personer jag känner, så det kändes himla fint att få fira att hon ska bli mamma. 

Och det barn som får Marie som mamma kan skatta sig lycklig över den vinstlotten i livets lotteri -hon kommer bli en helt fantastisk mamma. Det, mina vänner, är dagens sanning! 

Bröd och bröl

Typiskt skön lördag som i koncentrat sett ut enligt följande; 

• vaknade 07.00, eller strax innan. För tidigt för att vara helg. Men jag låg kvar i sängvärmen till 08.00, då Patric och Maja kom hem med en påse surdegsbröd från Ronaldos. Bästa brödet som kompletterades med smoothie och tre koppar kolsvart kaffe. Lördagsfrukosten är den bästa!

• En kombinerad cykeltur och hundpromenad med mini. I vårsolen. Jag såg knubbiga krokusar, hörde fågelkvitter och kände livet i mig.

• Vi har tömt och rensat garaget. Kört ett fullsmockat lass till tippen. Det är nåt renande och jäkligt skönt med att slänga gammal bråte, typ trasiga pulkor, halva duschkabiner och mattor med valpkiss. Och idag rensade vi stenhårt. Skoningslöst. 

 

• Har haft snabb date med lillasyster och mini på gymmet. Mina ben var rätt slitna och vi körde ett lugnt styrkepass för överkropp, en del TRX en del skivstång. Mello på högsta volym under tiden förstås. 

• Kört middag- och mellohäng hemma hos oss med lillasyster, Lo och Christian. Patric tände grillen och lade på hjort, slog ihop en egen bearnaise, blancherade sparris och styrde upp en potatisgratäng. Satt som en smäck! Älska kött. Älska kött  av djur som sprungit lyckliga i skogen ännu mer! Och till efterrätt hade syster-yster bakat kladdkaka med nutellatopping. Jesus Christ så gott! 

Bra lördag! Dock vann fel låt mello, jag höll ju på Nano. Gospel och maffig röst är mer min grej än skrevsmek och synkroniserad dans av fem Ken-dockor. Men visst, låten är rätt catchig. Kan nog väcka ryckningar i danstarmen efter några glas rött.

Älska dom där som är dränkta i frön

Länsade tallrikar. 

Harmoni och hysteri

Jaha, och det här lilla parabolantenns-örat ägnade sig åt att tugga i sig en hel påse "Extra spearmint-tuggummi" inatt och har kräkts som en kalv hela morgonen. Förra veckan tuggade hon i sig barnens tandkrämstub. Hon verkar sjukt taggad på mintsmak den där valpen. Alternativ är hon orolig för att hon har dålig andedräkt... 

Hon kräktes dessutom upp en rådjursklöv imorse och andedräkten luktar inte direkt sommaräng av att tugga klöv. Så visst, i sak är mint inte fel. 20 tuggummin i valpmage är dock riktigt dåligt. 

Annars då? Fredag! Fanfar, jubelrop och hatten av för det! Jag har hunnit riva av en hel del jobbsaker, sååå extremt skönt att kunna stryka lite på "to-do-listan". 

Jag har även hunnit köra ett oerhört lugnt och harmoniskt yogapass med lillasyster på yogahuset (en millisekund ifrån att somna in med dregelsträng i mungipan). Det harmoniska toppades sedan med ett extremt svettigt och spinningpass ihop med min kollega Emil. Sista schlagerspinningen för i år och satan i gatan så kul det var. Endorfiner i kubik. Typ världens bästa uppladdning för helg.

Nu blir det Netflixande, smågodis och vin resten av kvällen. Varken mer eller mindre. 

Kämpa på

En dag som inleddes med att få en HELT perfekt avokado till frullen. Hur ofta inträffar det liksom? Stenhårda först och sen bruna och oätliga på ett blink. Det behövs liksom sekundbevakning på dom små rackarna, men idag lyckades jag! Whoop whoop, borde köpt en trisslott! 

Annars då? Jodå. Jobbat förstås. Haft möten. Förberett en föreläsning som ska rivas av imorgon. Skjutsat barn till gympan. Dragit av ett spontant marklyftspass under tiden mini gjorde kullerbyttor och hjulningar. 

Fått med mig ett extra barn hem. Försökt få dom att äta kyckling med grön curry som var alldeles för stark. Bonusbarnets kommentar "försöker ni ta livet av mig". Sett mästerkockarna på TV. Tvättat. Letat huset runt efter mobilladdare, vem fan äter upp dessa? Valpen?

Och så rundar jag av dagen med att sända en tanke, så här på internationella kvinnodagen, till alla fabulösa, starka, modiga, driftiga, godhjärtade och kämpande kvinnor som finns i mitt liv. You run the world! 

Tänker också på det jobb jag har framför mig. Att jag varje dag ska påminna mina döttrar om att aldrig tvivla på sitt värde. Alltid våga tro på sin egen förmåga och välja sin egen väg i livet. Och att aldrig någonsin acceptera att dom får sämre förutsättningar (tex 13% lägre lön) bara för att dom råkar vara födda med snippa istället för snopp. Kampen går vidare. 

Dagens

Dagens största längtan; 

VÅR! Ge mig vår! Nu. Rensopade cykelvägar och fågelkvitter byttes ut mot ett fucking snökaos. På ett ögonblick. Och jag blir alltid lika deppig av dessa bakslag. Orkar. Inte.

Dagens godaste; 

Hjortfärsbiff med rostad sötpotatis till middag. Och såsen hade jag kunna dricka direkt ur kannan. My god. Han kan min man. 

Dagens jobbigaste 1;

Assault biken som jag fick plågas på under dagens crossfitpass. Den såg oskyldig ut, men var ett monster. DEN mjölksyran. Bortsett från mjölksyran var det dock extremt kul att testa på Crossfit highway. Jag har många vänner som ör CF-bitna. Jag förstår varför! 

Mördarhojen 

Dagens jobbigaste 2;

Att jag var en millisekund ifrån att köra i diket. Det var snorhalt och i en rondell var det sjukt nära avåkning. Och allt jag lärt mig på körskolan, om att köra som man har ett ägg under bromsen, var som bortblåst. Jag pumpbromsade i panik. Helt blockerad med puls på 180. Jag funkar verkligen bra i pressade situationer. Verkligen bra. 

Dagens finaste;

Armbandet som mini pärlat åt mig. "du har verkat stressad sista tiden mamma, jag tänkte att du behövde nåt fint". Dog lite. Och tänkte att jag måste stressa av. 

Dagens sötaste;

Hundvalpen tappade två mjölktänder idag. Undra om tandfen måste blandas in? 

Måndagsbestyr

Jaha. Febern gav med sig och imorse var jag helt feberfri. Happy! Misstänker starkt att helgens feber berodde på en infekterad visdomstand, eftersom jag inte hade några andra symptom som tydde på förkylning eller annat skräp i systemet. 

Well, skönt att känna sig ok igen. Feber gör mig ömklig och ömtålig. Både i kropp och själ.

Jaha, dagen då? Rivit av ett antal möten i Norrköping. Kuskat hem och stekt falafel. Dragit till gymmet för måndagens dubbelpass. Bestämde mig dock innan för att ta det väldigt easy, på grund av helgens sviktande hälsa. 

Och på världens bästa extrajobb blir man alltid lycklig. Lycklig av kunder som tar i så att svetten sprutar. Lycklig av att känna doften av endorfiner och adrenalin i lokalen. Lycklig av att få vara en del av laget på gymmet som sprider träningsglädje. Bästa extraknäcket som sagt. Alltid. 

Nu blir det "bonusfamiljen" på tv och tonfiskröra i magen. Måndag. Som swishat förbi i 120 knyck.

Blir varm i hjärtat när jag lyckas få kunder att gå från ett pass och känna sig starka. Och nöjda. Lycka! 

Nolla

Noll rätt. WTF. Skyller på febern. 

Mellofeber

Jo men visst! Idag skulle genrepet av "Andra chansen" beskådas live i SAAB Arena. Barnen var supertaggade och började fråga strax efter 07.00 imorse när det var dags att fixa mellofrissa och ta på sig fjäderboa..

Vi var ju knappast ensamma om att vilja delta i schlageryran. Ett lämmeltåg av barnfamiljer promenerade mot arenan i den bleka vårsolen, med guldhattar, fjäderboa och paljetter. Och jädrar vilken show vi bjöds på, nästan precis som "den riktiga" showen som rivs av ikväll, minus viss pyroteknik bara, men dom körde på bra med ljus och ljud, så vi saknade inget!  

Det var faktiskt riktigt mäktigt att se och höra artister och programledare live. Och bäst, om ni frågar mig, var mellanakten med nya parodier på årets mellolåtar -grymt!!

Hem och styra mellomiddag för att äta gemensamt med familjen Engelbrektsson, bara för att upptäcka att det är feber in the house. Gahhhh. Så trist. Hjortfilén åkte således in i frysen igen och planerna fick helt styras om. Deppigt! 

Och vilka går vidare ikväll då? Jag tippar följande;

"Det vet du", killarna med trasig bil och DJ i bar överkropp 

"Axel" från Norrköping, som dansar i nån form av vatten. 

"Dismissed", killarna i klänning och ögonskugga. Cool låt. 

"Loreen". Svår låt som jag inte alls är såld på. Men tror nog hon röstas in i finalen ändå. 

Schlagerfeber. Som sagt.