Det är liksom okej att spankulera bort till växthuset och hämta tomater och gurka till frukostmackan halvnaken. I stan skulle det kunna väcka viss uppmärksamhet om jag jazzade runt i trosorna i gryningen.
Hälften av familjen sover och mini ligger i soffan och tittar på barnprogram. Jag dricker kaffe och skyfflar flingor. Funderar och reflekterar. Känner mig sorgsen, utan egentlig anledning. Jag drabbas nästan alltid av melankoli när sommaren går mot sitt slut och det är dags för höst.
Jag ogillar egentligen inte hösten, men just att släppa sommaren och acceptera att det kommer ta ett år till nästa gång jag får möta ljuset, värmen och långledigheten innebär alltid ett visst mått av vemod. Och kanske slog vardagen mig i ansiktet väl hårt. VAB, galonbyxor, tidiga morgnar och logistiska pussel som ska gå ihop. Uppvaknandet från semesterlunken blev onekligen tvärt.
SMHI har dock utlovat en riktigt fin sensommarhelg och vi behöver således inte vinka farväl till sommaren riktigt än. Hänga vid sjön står på önskelistan. Och så får det bli. Ögoninflammationen till trots. Det gäller att krama ur det sista av sommaren. Och, jag ska försöka njuta av varje sekund.
Njut av helgen. Glöm inte bort att hela augusti med ljusa sommarkvällar är kvar
SvaraRadera. September kan va en underbar vacker månad med skön klar härlig luft.
Ja det är grymt skönt å va ledig, absolut det bästa!! Njut av kvällar å helger. Men även av ett vardagsliv, ett jobb där du utvecklas och en familj som du älskar. I vinter få vi träna, läsa bra böcker invirad i en skön filt i soffan med tända ljus:)!!!
Klokt skrivet! Och det där med bok, filt och tända ljus låter ju rätt nice! Kramar
SvaraRadera