Snart är det påsk. En tid för vila och återhämtning. En tid att umgås med familj och vänner. Dignande påskbord, välfyllda påskägg och lyckliga barn. En självklarhet för många av oss. Långt ifrån självklart för alla.
Så. Till alla er som aldrig får äta er mätta och som tvingas se era barn gråta av hunger. Till alla er som tvingas fly från era hem eller är otrygga på den plats ni bor. Till alla er som saknar en familj och vänner som ger er kärlek. Och till alla er som drömmer om att kunna ge era barn det liv som dom förtjänar. Mina tankar går till er.
Vi väljer att skänka lite mer pengar än vanligt till välgörenhet denna månad. Jag vet att det är en droppe i havet, men det är ändå ett sätt att visa att vi inte tar vårt välordnade liv för givet och att vi känner stor sympati med människor som tvingas leva under ofattbara förhållanden. Jag önskar bara att man kunde göra så mycket mer..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar