Jobbhögar som har vuxit sig alldeles för stora, födelsedagar som ska planeras, barnmagar som är i olag, en utväxt som skapar ångest (men när ska frissan hinnas med?!), storhandling som är ett absolut måste, ett hus som ser ut som platsen Gud glömde, tvätt som måste vikas, träning som ska planeras och genomföras, telefoner som borde uppdateras, bilar som behöver tvättas, middagar som ska lagas, vänner som jag lovat att ringa och barn som jag vill hinna gosa med. Just nu räcker tiden inte alls till. Inte ens i närheten.
Jag ska dock försöka undvika att oroa mig eller stressa upp mig alltför mycket över det rådande kaoset. Livet går inte under för att bilen är smutsig eller för att ett träningspass inte hinns med. Djupandas och leva i nuet, morgondagen kommer ändå. Det mesta brukar ordna sig.
Vardagen ja... Imorgon har jag en obokad eftermiddag på jobbet, ska sätta mig hemma för att få jobba ikapp och ha lugn och ro. Så himla nödvändigt! Tar nog en löptur också, för mig är kvällarna tuffa just nu pga Maken borta., kram Sara
SvaraRadera