Sluta klaga

Jag är på väg till den kungliga huvudstaden för mötesdag på Liljeholmen. Trött i ögat, men ändå vid liv efter två koppar starkt kaffe och en alldeles för lång dusch. 

Men jag ska inte klaga, det finns dom som har det betydligt tuffare. Jag snick-snackade lite med taxichauffören som körde mig till stationen imorse, och han berättade att han börjar jobba 04.00 varje morgon. Vad är det för j-a tid att börja jobba? Det är ju då man ska befinna sig i djupsömn under ett fluffigt duntäcke och få sova åtminstone två timmar till innan klockan ringer. 

Den här stackars människan gick upp klockan 03.20 i princip varje natt och jobbade sedan till klockan 16.00. Sweet Lord. Han klagade dock inte alls över detta faktum, det enda som bekymrade honom var att han ibland råkade väcka någon av sina fyra döttrar eller fru när han gick upp. 

Idag lyfter jag på hatten för alla taxichaufförer, sjuksköterskor, tidningsbud, nattportier, bagare, mjölkbönder, poliser och alla andra som får samhället att rulla när vi kontorsråttor sover. Jag är djupt imponerad. Och tacksam över att mina arbetstider i regel är 08.00-16.39. 

För övrigt har jag en kaffedate i resturangvagnen klockan 08.30. Jag hade turen att stöta på trevligt sällskap på perrongen. Men mer om det senare, nu ska jag dyka ner i några riktigt saftiga jobbdokument.