Powered By Blogger

lördag 24 november 2012

Det där med prestation

Ni som läser min blogg vet ju att jag är galet förtjust i löpning. För mig är det den optimala träningsformen, eftersom den innebär både fysisk utmaning och mental avkoppling. Dessutom är det en träningsform som är lättillgänglig -på med skorna och ge dig iväg liksom, det passar en heltidsarbetande småbarnsmor perfekt ju.

Många av mina löpande vänner är supernoga med att alltid springa med klocka och därmed kunna mäta puls, mellantider och distans. Det är säkert jättebra för att kunna se utveckling och bedöma kvalitén på sina träningspass, men jag vägrar. Jag äger ingen pulsklocka och jag tar extremt sällan tid eller mäter exakt distans på mina löprundor. Jag som är kontrollfreak ut i fingerspetsarna har ibland frågat mig själv varför jag inte vill ha järnkoll även på min löpning. Jag tror det helt enkelt beror på att jag har så många andra områden där jag känner att jag måste prestera: på jobbet, på mina pass jag instruerar, i livet som förälder osv osv. Löpningen vill jag ska vara en fredad zon helt utan krav på prestation. Jag vill förlita mig på känslan i kroppen istället för på tiden på klockan. Jag vägrar att bli besviken om jag inte lyckas hålla 4.40 tempo på en löprunda, utan vill istället känna glädje och tillfredsställelse efter varje träningspass. Glädje över att benen bar mig, att svetten rann, att tankarna fick flyga fritt, att lungorna fick fyllas med syre och att jag fick känna mig stark. I min värld är löpning som allra bäst då.

2 kommentarer:

  1. Så himla klokt tänkt! Nu när jag bara springer för nöjes skull och har ganska långt kvar till ett lopp tycker jag också det är skönt att springa bara som man vill. Ofta talar ju humöret i kroppen om hur det går - jobbigt tungt lätt etc!

    Men 4.40 tempo du imponerar kvinna! Jag hade som mål att hålla 5.00 i Stockholm men fixade inte det hela vägen så nu är det revansch i GBG! Skulle absolut va kul att springa ihop framöver - jag har sprungit med Elin W (tror du vet vem hon är??) och det är kul att ha ett litet löpargäng att inspireras av!

    Ha en bra vecka - inget mer VAB nu!!!!
    Kram Sara

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bäst att påpeka att det är LÅNGT ifrån alla löppass som går så snabbt. Ibland gillar jag hårt tempo, men rätt ofta kör jag lite "soft-löpning" med betydligt lägre tempo, som sagt, dagsformen på kropp och hjärna får avgöra! Klart vi ska kuta ihop nån gång, alltid kul med sällskap ju! Elin tror jag är bra kompis med min kollega, har hört rykten om att hon är pigg i benen:-)

      Ha en bra vecka och som sagt, tummarna hålles hårt för att alla får vara friska! Kram!

      Radera