Mellan varven glömmer man ju bort att det finns folk som faktiskt läser min blogg. Det är liksom inte bara mamma längre. Utan ganska många fler.
Att kunna bidra till att någons lite halvsugiga tisdag lättades upp känns också fint. Lite som att hjälpa en gammal tant över gatan eller köpa torra bullar av en skolklass som ska på klassresa till Roskilde. En god gärning typ. Blogg-gärning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar