Home sweet home

Som vanligt kunde SJ inte leverera ett tåg i tid. Eftersom det var kallt på spåren (eller nåt) blev vi 45 minuter försenade. Hyfsat irriterande när man längtar halvt ihjäl sig efter att få komma hem och pussa på sina små fjun. Turligt nog hade jag sällskap av två grymt trevliga kollegor, vilket gjorde tågtrippen bra, trots förseningen. Ännu bättre var det att komma hem och redan i dörröppningen bli överöst av pussar, kramar och kärleksyttringar i form av näsgnugg och pill i håret. Världens finaste små tjejer! Jag är riktigt nöjd med mina två dagar i storstan men hemma är ändå bäst!