Att sova ensam i en stor dubbelsäng utan snarkande och sparkande barn behöver inte automatiskt innebära att man sover som en kung. Inatt har jag vaknat minst en gång i timmen och undrat varför jag inte har en armbåge i örat eller ett knä i ryggen. Jag saknar mina sängkamrater men blir lite lätt irriterad på mig själv som inte kan passa på att sova ordentligt när chansen ges..
För övrigt bor jag precis bredvid Växjö konsthall och utanför hotellentrén sprang jag på denna skulptur av en lite fylligare och en läskigt smal kvinna.. Jag vet inte riktigt vad den ska symbolisera, men lite intressant är den, och enligt hotellreceptionisten tydligen även världskänd! Jag har verkligen svindålig koll på konst..
Nähej, mot frukostbuffen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar