Harmoniskt

Igår kväll åkte jag vidare ut till Hasseludden och Yasuragi, eftersom jag skulle vara med på möten där tidigt imorse. 

Jag checkade in, jobbade intensivt ett par timmar och drog i mig en fattig kycklingsallad från Coop i min ensamhet på rummet. Klockan 21.30 loggade jag ut från allvaret, hoppade i baddräkt och kimono och gick ner i det japanska badet. 

Jag inledde, som brukligt är, med den japanska tvagningsritualen. Man sitter på en låg träpall och häller varmt vatten över sig med ett träkar, tvålar in sig enligt en viss ritual, och sköljer, sköljer och sköljer. Jag älskar verkligen detta. Älskar. Det är svårt att förklara, men det är en oerhört rogivande ritual. Något av det mest avslappnande jag upplevt faktiskt. Att jag dessutom hade hela avdelningen för mig själv bidrog nog till harmonin. 

Jag valde den tysta avdelningen, så även om det hade varit folk där hade jag inte behövt vara skentrevlig mot någon. Skönt. Jag kan nästan tvångsmässigt känna att jag behöver konversera och vara trevlig mot kända och okända människor -det slipper du på Yasuragi! Älskar det. Tystnad som inte känns påtvingad. Utan helt självvald. 

Vidare från tvagningen och ut till dom varma källorna. Det är väldigt speciellt att gå från 10 minusgrader rakt ner i en varm källa, låta sig omslutas av det varma vattnet och blicka ut över snöklädda tallar och fruset vatten. Harmoni upphöjt i 2000 eller nåt. 

Jag brukar i regel ha svårt att somna och sover ofta rätt kass när jag ligger borta på hotell, jag saknar liksom armbågar i ryggen, snarkande hundar och barn som vill ha sällskap till toan, men inatt sov jag som ett barn mellan 23.00 och 06.00. Underbart! 

Jobba. Jobba. Jobba. Bra möten. Bra diskussioner. Bra människor. 

Hetsa till stationen. Åka baklänges på X2000 och vara extremt nära att lägga en pizza på perrongen i Linköping. Åka hem. Krama de som betyder mest. 

Borta bra. Hemma, alltid alltid bäst.