Sjukstuga

Vi har ju, peppar-peppar, klarat oss hyfsat bra i vinter, men nu verkar det vara vår tur att hålla sjukstuga och pussla VAB. Maja blev magsjuk igår kväll. Melodifestivalen transformerades till kräkfest, och det har torkats golv och baddats panna under hela natten. Stackars liten. Moa har en hosta som håller både henne och hennes föräldrar vakna under stora delar av natten och det trugas med hostmedicin och vatten, men det hjälper dessvärre föga.

Idag får det således bli en lugn hemmadag för att kurera små magar och lungor, och hålla tummarna för snabbt tillfrisknande. Jobbveckan som inleds imorgon är fullproppad med möten och resor, och vi får se om planerna behöver läggas om för att funka mot familjens behov. 

Igår kväll tittade jag på "Jills veranda" med Christian Gidlund som gäst. 29 år gammal och tydligt märkt av sin sjukdom leverade han den ena klokheten efter den andra. Han berättade om sorgen att aldrig få bli pappa och om brevet han skrivit till det barn han aldrig kommer att få. Jag grät mig igenom programmet och förbannade hur orättvist livet kan vara. Christian fick inte ens uppleva sin 30-årsdag. 

Att se sådana program ger mig perspektiv på tillvaron. Att hålla undan håret och torka tårarna på en femåring som kräks är också livet. Jag har en familj att älska och att dela livet med. Det är det enda som betyder något. På riktigt. En välsignelse som aldrig får tas för given. 

Christians fantastiska brev hittar ni här.