Träning och chokladbollar

Maja hade en tydlig önskan om att få baka chokladbollar idag. Det känns ju som att vi egentligen har stoppat i oss tillräckligt med snabba kolhydrater senaste veckan, men men en sats chokladbollar gör nog varken till eller från i det allmänna julförfallet. Bollarna blev hur som helst supergoda, hälften av smeten hamnade i Majas mage under pågående bakning, en fjärdedel ligger på golvet och resten i en fin burk, redo att tas med till kompisen Edwin imorgon.

Framåt kvällskvisten fick jag ett sjukt stort träningssug, inte helt smidigt när man sitter i ett torp mitt ute i en nattsvart skog. Jag hoppade därför i löparkläderna och tog bilen in till Finspång, letade upp lämplig upplyst och skottad cykelväg och mätte upp en sträcka på 1200 meter. Där sprang jag sedan intervaller så att snön yrde runt fötterna. Jag måste säga att, med tanke på underlaget, gick det hyfsat bra och kroppen kändes pigg. Det kräver dock sitt pannben att köra 1200-hundringar. Man jublar ju inte direkt högt eller lägger av spontana glädjetjut de sista hundra metrarna..