Sedan den första bilden togs har jag hunnit föda två fantastiska döttrar, bytt arbetsuppgifter och lärt mig sjukt mycket nya saker, köpt en sliten villa som har renoverats (och renoveras för övrigt fortfarande) förlovat mig med mannen i mitt liv, tvingats uppleva när personer som jag älskar drabbats av sjukdom, köpt ett torp mitt ute i obygden, bytt chef ett antal gånger, upplevt ett villainbrott och ett bilinbrott, rest till USA, Thailand, Italien, Ryssland, Spanien, Turkiet och England samt sprungit åtskilliga mil över stock och sten. Bland annat.
Det är fem väldigt bra, händelserika och intensiva år. Jag är oerhört ödmjuk och tacksam över allt som passerat, och det känns helt okej att ansiktet har mognat och fått lite mer karaktär (typ rynkor). Jag har ju faktiskt blivit vuxen under dessa år!
Jag vill citera den fantastiska låten "The Story" med Brandi Carlile, som för övrigt spelades på våra nära vänners bröllop i somras. Gåshuden var ett faktum. Ladda ner, lyssna och njut när ni får möjlighet.
"All of these lines across my face
Tell you the story of who I am
So many stories of where I've been
And how I got to where I am."
Men så fint skrivet nu blev jag alldeles rörd!! Konstigt att när jag var 20 tyckte jag att alla i min nuvarande ålder var riktigt gamla och lite trista. Med åren har man fått inse att 20-åringens insikt inte stämmer! Att va runt 35 är ju faktiskt bra- också!
SvaraRaderaOch jag ser rynkor i ansiktet mitt och det är ju ok tycker jag nu, i alla fall som det är fler glada rynkor än rynkor av bekymmer och oro.
Kram Sara
Så sant Sara, glada rynkor är bara att välkomna och 35 är en fantastisk ålder! Kram på dig!
SvaraRadera