Sura barn och renovering

Tiden. Räcker. Inte. Till. Och bloggen blir därför lite lidande. Sorry!

Ja, detta är en tisdag som inte kommer att gå till historien som en särskilt lugn och harmonisk dag. Snarare kaotisk. Full fart på jobbet och sen stressade jag som en dåre till dagis och hämtade två barn som var mer än lovligt tjuriga.

Mina guldklimpar tokvägrade att klä på sig, skrek att skorna var blöta, mössan ful och mamma dum. Typ. Min puls var uppe nånstans på 250 och vände och jag var helt genomsvettig innan vi kom därifrån. Tack och lov hör det till ovanligheterna att hämtningarna blir så här röriga och barnen är för det mesta beskedliga och himla glada när man kommer, men idag var det trots med stort T. Gud vad jag längtar till sommaren och att slippa träla med overaller, mössor, vantar och kängor. Det suger!

Väl hemkomna kom nästa lilla överraskning som ett brev på posten. Min kära sambo hade påbörjat en spontanrenovering av köket och hela köksgolvet var bortrivet. Surprise liksom. Han hade i sin renoveringsiver lyckats fått fram det ursprungliga schackrutiga köksgolvet som måste lagts in på typ 40-talet. Superfint golv, men för övrigt såg det ju ut som en bomb detonerat i hallen och köket. Missförstå mig rätt. Jag älskar att ha en händig sambo som gärna hugger tag i nya projekt och får saker och ting gjorda. Då och då önskar jag kanske bara att han förankrade sina idéer lite tydligare innan han drog igång. För nåt år sen kom jag hem och upptäckte att han fällt ena väggen till toaletten. Det var spännande och annorlunda att kissa med utsikt rakt in i köket.

Det bör dock tilläggas att det alltid blir jäkligt bra när han är klar med sina projekt, jag misstänker han har nåt okänt släktband med Martin Timell.

Annars har jag hunnit storhandla och varit på föräldramöte på dagis. Nu ska jag städa kök och hänga tvätt. Några nätter på spa?! Ja, det ska jag önska mig av Santa!