Jag lämnar snart Stockholm efter två intensiva, och riktigt bra, dagar. Konferenser har ofta en tendens att innebära följande rörelsemönster: sitta ner och lyssna - resa sig och gå tio meter till en dignande fikabuffe - lasta in småkakor, kokostoppar, choklad och kaffe -sätta sig ner och lyssna -resa sig och gå 25 meter till en lunchbuffé - lasta in potatis, frallor och fisk i gräddig sås - sätta sig och lyssna - ta hissen upp till rummet och ladda för en tung trerättersmiddag -äta, dricka vin och toppa med en chokladig efterrätt -krascha i sängen. Stinn som en liten griskulting.
Även denna konferens har inneburit stora mängder god mat och fika, men det fina var att det fanns luckor för fri lek. Igår innan middagen hann jag promenera 6 kilometer med två kollegor och dessutom riva av ett snabbt pass i gymet. Och imorse hade jag en date vid 06.30 i samma gym. Grymt att konferera med kollegor som också tycker att kokostoppen och kantarellsåsen behöver skakas ner med lite explosiva utfall och russian twist. Och man orkar onekligen hänga med lite bättre på det som sägs när man syresatt kroppen ordentligt.
Då så. Mot Linköping. Mot Skogsgatan. Mot två rufsiga barn med mjuka nackar. Saknar familjen så det värker.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar