På lite olika nivå

Idag har jag föreläst om den fråga som ligger mig allra varmast om hjärtat. Himla kul med en engagerad publik. Och kul att slippa snyta sig varannan minut. Jag är nöjd! 

Efter min presentation var det Michael Kaufman, en erkänd och svinduktig kanadensisk forskare, som skulle föreläsa. 

Intresseklubben antecknar, men här kommer Michaels CV i urval: 

• fått sina avhandlingar översatt till 17 språk.

• föreläst och arbetat i 45 länder, väldigt mycket åt FN och andra tunga organ.

• är grundare och upphovsman till "the white ribbon campaign" -typ den största kampanjen för att uppmärksamma mäns våld mot kvinnor. (Tänk rosa bandet fast vitt)

• skrivit sju böcker om jämställdhet

• typ föreläst på hur många universitet som helst 

Ja, det är ju inte utan att man får viss prestationsångest när man ska föreläsa i samma sammanhang som en sådan ybermänniska. Själv har jag ju liksom inte skrivit ett gäng avhandlingar och varit verksam i 45 länder. Det känns ju lite halvjobbigt att behöva dra upp specialarbetet man skrev i nian om Carl-Mikael Bellman -det trycktes ju ändå i tre exemplar, ett till mig, ett till min musiklärare Margareta Röjthammar och ett till mamma. 

Hur som helst, Michael var svintrevlig. Ödmjuk, en fantastisk föreläsare och hade inte ett spår av "hallå-kolla-på-mig-jag-har-faktiskt-skrivit-sju-böcker-och-känner-FN:S generalsekreterare". Inte ett spår. 

Jag utgår ifrån att Michael fick ett hyfsat saltat arvode för sin fantastiska föreläsning, och det var han värd. Själv fick jag en wrap med varmrökt lax. Hallå, ändå lite lyxigt med lax ju!