Inte minst är jag fruktansvärt frustrerad över att det känns som att det första viruset har ersatts av ett annat. Eller att det första viruset envist hänger sig kvar. Jag vill känna mig stark, snabb, pigg och energisk. Capish?
Middagen var tveklöst dagens höjdpunkt. Patric gick ner i källaren och styckade upp en hjort (ibland är det bra att leva ihop med en jägare) och kom upp med finaste filén. Under tiden han styrde upp en grym middag kunde jag och Ida prata skit, catcha upp och äta snacks. En fin middag i finaste sällskapet. En fin kväll helt enkelt.
Nu ska jag sova. Och driva viruset på flykten. Håll tummen!
Taco hej!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar