Klockan 05.20 stövlade jag upp ur min sköna hotellsäng och gjorde dom sista finjusteringarna i min presentation, körde igenom den framför spegeln, och hoppade sedan ner till hotellfrukosten vid 06.30.
Jag och min kollega Madeleine drog i oss en näringsrik frukost (croissant, cappuccino och ost -magen skrek NEJ redan där, men fullkorn verkar inte vara gångbart här...). och laddade med att öva uttal på svåra engelska ord.
Vidare med Metron till Lausanne universitet, där dagens konferens hölls.
Det är ju onekligen en upplevelse i sig att hitta sitt eget namn i föreläsningsprogrammet, bredvid namn som "Jean-Pierre Bissat", "Pascal Roman" och "Laurel Townhead", alltså chefer från FN:s högkvarter i Geneve, erkända psykologer och presidenten för någon form av kommission i Zürich. Och så Stina Sjödin från Ekholmen liksom...
Eftersom konferensen till stora delar hölls på franska fick vi ha simultantolkning. Dvs, när jag föreläste satt typ hela publiken med lurar och fick min engelska direktöversatt till franska. Efter föreläsningen var det 15 minuters frågestund, och då fick jag ta på mig lurar och åhörarnas frågor fick passera via översättaren och så även mina svar... Lite ovant. Lite mekkigt. Men tolkarna var galet grymma.
Presentationen gick för övrigt bra. Jag hade onekligen höjt upp ångestnivån lite väl mycket inför detta. Det flöt på bra, publiken var intresserad och imponerad av det arbete vi gör i Sverige för att stärka rättigheterna för barn med frihetsberövade föräldrar. Det levererades såväl kindpussar som spontana applåder. Riktigt kul!!
Personligen har jag aldrig fattat grejen med kindpussar, men det verkar stort här. En på varje kind. Börja med vänster kind och gå snabbt över till höger sida. Läpparna snuddar kinden, det är inte fråga om nåt regelrätt pussande med fuktiga läppar som smaskar till på kinden, utan väldigt städat. Tydligen.
Efter konferensen hann jag kila och köpa tre bitar ost och två askar choklad, så nu är jag redo att åka hem. Saknar mina små och min stora där hemma, men ska njuta av en sista natt i denna sköna hotellsäng. Imorgon ska jag inte ställa klockan på 05.20. Tar sovmorgon till 06.30. Lyx!
Tack livet för en mäkta intressant dag i statens tjänst. Den kommer jag sent att glömma!
Imponerande!! Själv blir jag knallröd och harklig av att ställa en fråga till typ fler än 3. :)
SvaraRadera