Jobba, jobba, jobba tills telefonen ringde och det stod "dagis" på displayen. Det bådar sällan gott. Det händer inte svinofta att Lisbeth eller Birgitta ringer upp för att meddela att Moa jobbat exemplariskt med modelleran eller ätit fisk med frasigt täcke till lunch. Nä, dagis på displayen ger alltid puls på ett illavarslande sätt. Tanken som kommer på 0,1 sekund är: vad har hänt? Hur farligt är det?
Idag var det ingen anledning till panik, Mini var hängig och dom misstänkte feber. Mycket riktigt 39,6 när vi kom hem. Lilla kämpen.
Vi har således crashat i soffan. Moa framför Powerpuff-pinglorna. Mamman framför jobbdatorn. Den där inplanerade hösthelgen på landet brinner inne. Trattkantarellerna och brasan får vänta. Nu kör vi panodil och piggelin istället. Sånt är livet.
Trevlig helg från feberfrossans förlovade land.
Nej vad trist, krya på henne!
SvaraRaderaTack Yllet!
Radera