Till Patric

Idag slog det mig vilken fantastisk pappa du är till våra barn. Det är inte så att jag har tvekat över detta faktum tidigare, men idag stannade jag upp och reflekterade över din roll som pappa till våra två små tjejer.

Det slog mig med kraft hur otroligt högt du värdesätter Maja och Moa och hur du alltid, på ditt självklara sätt, överöser dessa små yrväder med kärlek. Du tvekar aldrig på att hitta på saker med barnen; kojbyggen, pepparkaksbak eller måla om källaren, och jag älskar din inställning: är det roligt för tjejerna, så är det roligt för dig. Bekvämligheten sätter sällan stopp.

Du tvekar inte att ta kamper om tandborstning, trassliga hår som måste tvättas eller overaller som ska tas på och din tydlighet skapar trygghet och rutiner. Du torkar kräks, baddar febriga små pannor och tröstar när någon vaknar av en mardröm med stor självklarhet.

Småbarnsåren är tuffa på många sätt, men med dig vid min sida reder vi ut tuffa situationer, veckor av evigt vabbande, sömnbrist, stress och känslor av otillräcklighet som ofta drabbar mig. För när jag är svag är du stark, du lyfter mig och du lyfter barnen.

Jag är så fantastiskt glad att just du är pappa till våra älskade döttrar och att vi är en familj. Tänk vilken ofantlig tur att jag hittade just dig bland miljontals andra människor.