Fullt ös och avsked

En jobbdag som har rullat på i ett himla högt tempo, nästan alla kollegor är tillbaka efter julledigheten nu och det märks på mail- och telefonflödet. My god. Jag fick dessutom kasta mig iväg på ett möte lite akut, vilket innebar att lunchen intogs vid 14.30. Inte vidare bra för mig som kräver påfyllning av energi med stor regelbundenhet.

Efter jobbet begav jag mig till Carspect för besiktning av bilen. Grymt att dom har kvällsöppet ju! Jag träffade världens charmigaste man vid namn
C-G som guidade mig igenom besiktningen. Ännu sötare blev denna C-G han när han meddelade att kärran gick igenom utan anmärkning. Tackar!

Imorgon åker lillasyster med hund och sambo tillbaka till Umeå, efter nästa tre veckor på hemmaplan. Vi har precis ätit avskedsmiddag och jag känner mig som vanligt sorgsen i själen när vi ska skiljas åt för ett antal månader framöver. Jag är generellt dålig på avsked, jag är alldeles för känslosam. Särskilt dålig är jag på de avsked som omfattar personer som jag älskar så högt som min syster. Det gör ont. På riktigt.