Tur att jag kunde inleda dagen med morgonlöpning, annars hade jag rullat hem från den finska huvudstaden -för här äter vi ofta och mycket.
Klockan 06.00 imorse drog jag på mig pjucken och fick se solen gå upp över Helsingfors. Klockan var ju egentligen 05.00 svensk tid, så det var lite segt att komma upp. Men vilken löprunda; Löjligt vackert. Det var jag, havet, andningen och trummande fötter. Kompletterat med en fantastisk soluppgång.
Löpningen var inte bara vacker, utan även en överlevnadsstrategi. Jag funkar liksom inget bra av att sitta i ett konferensrum i nio timmar för att sedan flytta dom piffiga små skinkhalvorna till en ny stol på en resturang, och sitta still ytterligare ett antal timmar. Min kropp kräver puls.
Och morgonens pass seglar lätt upp på min topp-tio-lista över "storstäder som bjudit på skön träning". Riktigt skön träning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar