Upp i sadeln

Det var onekligen ett par år sen, men idag hoppade jag upp på instruktörscykeln igen och rev av ett pass. Jag kände mig något ringrostig och hade svårt att inte flåsa som en brunstig tjur i headsetet, men bortsett från det gick det rätt hyfsat. 

Grymma kunder, svett, endorfiner och jäkligt trötta ben på en och samma gång... Jag hade nästan glömt vilken  skönt genomkörare spinning kan vara. 

Jag klättrar upp på cykeln nästa måndag igen -kom och gör mig sällskap vet ja! Jag lovar att försöka flåsa lite mindre..