Den där känslan som uppstår när man inser att det faktiskt inte bor nån liten butler i källaren som sorterar och viker vår tvätt. Fan. Jag har lite att ta igen.
Lägg till tre ouppackade resväskor på detta och lyckan är obeskrivlig. Jag vill verkligen lyfta luren och ringa Erikshjälpen och be dom hämta rubbet pronto. Skit samma om favorit-trosorna går till välgörenhet, jag hittar dom ändå inte i den här röran...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar