Viktigast idag

Det mest anmärkningsvärda som hänt idag: 

• Maja fick fyra getingstick i handen i skolan och fick hänga hos skolsyster. Hon berättade med darrande underläpp om detta trauma när hon kom hem. Stackars liten! 

• Jag åkte till jobbet iklädd poncho. Kände mig lite som Pocahontas eller som att jag skulle dra upp en panflöjt ur handväskan och ha konsert utanför Åhléns. Fick dock mycket beröm för den, så Pocahontas-looken är tydligen rätt. 

• Moa hade premiär på sin dans ikväll och hon körde för allt vad sockiplasten höll. Själv hann jag också träna ett köttigt pass under tiden, perfekt utnyttjande av tid! 

• insåg att varmrökt lax och bearnaisesås är en oväntat bra kombo. Bearnaise funkar till nästan allt. Just sayin. 

Lättklädd ballerina 

Min stilikon 

Family-business

Hösten har verkligen gjort entré. Satan i gatan vad det har varit ruggigt idag. Jag och Moa tog oss runt tipspromenaden i Vidingsjö tillsammans med mormor och morfar -mini på cykel, vi andra by foot, i förmiddags. Det är den friska luft jag har lyckats suga i mig idag, annars har det ju liksom känts mest rimligt med inomhusaktiviteter. Som typ träning på gymet. 

Familjeföretaget som sagt. Medan jag rev av en bodypump-klass toppat med ett spinningpass hade Patric PT-kunder och de två små tränade och roade sig på egen hand. Och innan moralpanik utbryter så vill jag bara klargöra att barnen inte körde tung bänkpress eller jobbade med fria vikter. Ni kan vara helt lugna. Gymet är ju lite deras andra hem och dom vet exakt vad dom får och inte får göra. 

Då så. Dags att styra upp nästa vecka. Det är danskurser som startar, tandläkartider, bodypump-kvartal, tjänsteresor till Köpenhamn och ytterligare 114 saker. Tjoho! Vi kör. 

 

Mjölk och chokladboll

Idag var det "öppet mejeri" på Arla och jag och kidsen åkte dit med mormor och morfar. Måste säga att det var en väldigt pedagogisk och trevlig lördagsaktivitetet och dessutom kom vi hem med galna mängder ost, mjölk, yoghurt och andra arla-produkter som dom delade ut gratis. Vi fick även gå en guidad tur genom mejeriet. Tomtens verkstad -släng dig i väggen, här kan vi verkligen snacka produktionslinor, tusentals liter yoghurt som strömmade runt i högt tempo. Både barnen och jag var mäkta imponerade. 

Jag har även hunnit finfika med mamma och lillasyster på stan. Alltid lika mysigt att hänga med dessa två. Och jag måste verkligen slå ett slag för det hyfsat nyöppnade cafét "piece of cake" som både var extremt ombonat och leverade latte i yttersta världsklass. Testa det! 

Rörelsemönster

Hörde jag fredag? Hörde jag helg? Jag är mer än redo att träda in i detta stadium. 

Jag lämnar snart Stockholm efter två intensiva, och riktigt bra, dagar. Konferenser har ofta en tendens att innebära följande rörelsemönster: sitta ner och lyssna - resa sig och gå tio meter till en dignande fikabuffe - lasta in småkakor, kokostoppar, choklad och kaffe -sätta sig ner och lyssna -resa sig och gå 25 meter till en lunchbuffé - lasta in potatis, frallor och fisk i gräddig sås - sätta sig och lyssna - ta hissen upp till rummet och ladda för en tung trerättersmiddag -äta, dricka vin och toppa med en chokladig efterrätt -krascha i sängen. Stinn som en liten griskulting. 

Även denna konferens har inneburit stora mängder god mat och fika, men det fina var att det fanns luckor för fri lek. Igår innan middagen hann jag promenera 6 kilometer med två kollegor och dessutom riva av ett snabbt pass i gymet. Och imorse hade jag en date vid 06.30 i samma gym. Grymt att konferera med kollegor som också tycker att kokostoppen och kantarellsåsen behöver skakas ner med lite explosiva utfall och russian twist. Och man orkar onekligen hänga med lite bättre på det som sägs när man syresatt kroppen ordentligt. 

Då så. Mot Linköping. Mot Skogsgatan. Mot två rufsiga barn med mjuka nackar. Saknar familjen så det värker. 

Tidigt. Väldigt tidigt.

Goooooood morning! Klockan ringde 05.15 och 40 minuter senare trampade jag iväg i morgondimman till Linköpings centralstation. Två dagar på Arlanda Radison blue väntar. 

Följande kan konstateras; 

• dags att leta fram handskar/vantar. Det var svinkallt om tassarna i denna arla morgonstund. 

• det är galet onödigt att lägga tid och kraft på att bre en maffig frukostmacka med avokado, cremecheese och lagrad ost, som man sedan lämnar kvar på hallbyrån. #hungrig 

• Linköping är vackert klockan 06.00 och man har typ hela vägarna för sig själv. Jag höll på att köra in i en förvirrad tidningsutdelare, i övrigt ägde jag gatorna . Skön känsla. 

Fartvinden i håret och lätt stressad, men det finns alltid tid för en selfie:-) 

Diciplinerat

När jag längtar som minst efter att träna -det är då jag behöver det som allra mest. De dagar när man stressat halvt ihjäl sig och inte vill något hellre än att lägga sig i soffan, med handen djupt i chipspåsen och fyra avsnitt av "bonde söker fru" som enda sällskap, det är då man verkligen behöver svinga kettlebells eller nöta i spåret. Det har jag lärt mig. 

Och även om jag älskar träning är det långt ifrån så att jag gör hoppsasteg av lycka till gymet eller spåret varje gång. Det tar emot ibland, oavsett hur stark kärleken är. 

Jag får då och då höra "jag förstår inte var du får din motivation ifrån". Det mina vänner ska jag berätta; jag väntar inte på att motivationen ska infinna sig, utan när träningen känns tung och jobbig plockar jag fram disciplinen. Biter ihop käkarna, krånglar på mig tightsen och frammanar tankarna på hur skönt det kommer att kännas efteråt, när svetten droppar från pannan och hjärnan är rensad. 

Man ångrar aldrig ett träningspass. Försök ha det som mantra när motivationen lyser med sin frånvaro. Och lyssna för guds skull på kroppen, vila och återhämtning är också viktigt, men inte sju dagar i veckan! 

 Frustrerad, sur och osugen innan. Gladare, starkare och mindre "bonde-söker-fru-sugen efteråt. 

Ingen vidare start

Jag har sagt det tidigare och jag säger det igen; det är nåt med tisdagar jag inte gillar. 

Imorse blev jag väckt 05.20 av att Maja rusar in i sovrummet och säger "det rinner vatten mamma". Ähhhh. Jo, jag hörde ju att det ösregnade ute, men det hon syftade på var vattenläckan som uppstått vid vår öppna spis. Det är tydligen nån spricka i skorstenen och när det regnar transformeras vardagsrumsgolvet numera till en vattenpöl modell stor. Hurra. Bara att baxa upp burkar, kastruller och andra kärl, en lagom kreativ uppgift vid 05-hugget. 

Vidare och lämna kids på skola/förskola, bara för att upptäcka att min käre sambo dragit iväg med bilen där alla barnens regnkläder och stövlar låg. Hurra. Igen. 

Ilfart till US för röntgen av magen och misstänkt gallsten. Parkeringskaos rådde och jag var otäckt nära att peka finger åt en förvirrad pensionär i rostig Ford, men jag samlade ihop mig... 

In och hoppa i universums fulaste rock. Okej, man behöver ju inte vara en hot chick när man ska kolla gallvägarna, men den här outfiten gör ju att man känner sig sjukare än man egentligen är. Det ser ju fan ut som man blir insvept i nåt gammalt duschdraperi... 

Stressa till Linghem, bara för att inse att pendeln var försenad. Där och då ville jag brista ut i bittra tårar och klagosång, men det hade ju knappast hjälpt. Fick således köra bil till Norrköping och leta parkering i typ 37 minuter. 

Men, jag åt iallafall kommunens godaste sallad till lunch. Dessutom i trevligt sällskap. 

Nu mot 1,5 timmes rafflande föräldramöte. Yihaaaaa! Imorgon är det onsdag. En annan dag. En bättre dag. Just sayin. 

Snyggt. Jättesnyggt. 

Gott. Jättegott.