Snart mot London

Nu har jag pussat barnen och sambon hejdå, packat weekendbagen och begett mig till mamma och pappa i Hjulsbro för att spendera natten där. Klockan 04.00 kommer klockan att ringa och vi ska bege oss mot Skavsta och slutdestinationen London.

Hey fantastisk shopping! Hey afternoon tea i Hyde Park! Hey hotellmys på Hilton! Hey stros i Convent Garden! Hey ledig tid med älskade mamma och lillasyster! Åhhhh så härligt det ska bli!

Tiden räcker inte till!

Lämna två trötta prinsessor på dagis, sitta i videokonferens halva dagen, förbereda stor ledningsgrupp resten av tiden, leta efter försvunna dokument, paja en excelfil, sladda in på dagis, stressa till frisören och klippa två luggar, slänga in lite tvätt, bada minsta stjärnan, lugna en kompis som sitter på akuten med avsliten vadmuskel, natta två prinsessor, åka till mamma och pappa och byta bil, pussa på lillasyster som kommit hem från Umeå, hänga tvätt, planera morgondagens logistik, stryka en skjorta, pussa på min fina man, krypa upp i soffan, pusta ut.

Lite mer tid på dygnet. Ja tack.

45 snabba

Medan Patric och barnen låg i badet drog jag på mig löpardojorna och gav mig ut i höstrusket. 45 snabba, pigga och fantastiskt sköna minuter löpning fick jag till. Det var högt tempo genom hela passet, och så avslutade jag med lite backintervaller som grädde på moset.

Jag har insett att träning
3-4 pass/vecka är det optimala för mig. Kroppen hinner återhämta sig och jag är sugen och taggad inför varje pass. I mitt tidigare liv "before kids och heltidsjobb" tvekade jag inte på att träna uppemot 6-7 pass/vecka, men frågan är om det gjorde nån större nytta. Jag var ofta småsliten och hade ont här och där. Nej, kvalité framför kvantitet är mitt nya motto. My God, jag tror jag börjar bli vuxen och klok:-)

Datorhaveri och tillbaka till 1800-talet

Ja ni, denna dag kan sammanfattas som en något annorlunda jobbdag. Först inträffade någon form av vattenläcka på området, vilket gjorde att hela kontoret blev utan vatten. Med andra ord inget kaffe och ingen möjlighet att kunna spola på toa. Panik för många, särskilt med kaffetorkan. Vi trodde att vattnet skulle återkomma hyfsat fort, men icke. Efter lunch började det bli lite problematiskt att inte kunna spola på toa och vissa kollegor gjorde utflykter till Statoil och närbelägna restauranger och någon slog en drill i skogsdungen bakom kontoret:-) En handlingskraftig kollega ställde in vattenhinkar så man kunde spola manuellt om det krisade. Kändes lite 1800-tal över detta..

När vi väl börjat anpassa oss till vattenhaveriet klappade datorerna ihop, det gick inte att maila, gå in i sina dokument eller göra utskrifter. Jag tror inte dessa två saker hade med varandra att göra, men vilket sammanträffande att två saker brakar ihop samtidigt och gudars så handikappad man blir. Ingen dator och inget kaffe, det är ju liksom grundbultarna för att göra ett lyckat jobb:-)

Well, well vi hoppas såväl datorer som vattenledningar är mer samarbetsvilliga imorgon! Nu blir det soffhäng och Madicken på Junibacken. Det har framförts önskemål på att få se när borgmästaren gör i brallan. Inte mig emot.

Måndagsmigrän

Såg följande statusuppdatering på Facebook idag: "det är väl inget fel på måndagar, det är bara det att dom andra dagarna är bättre". Jag har i vanliga fall inget emot måndagar, utan kan till och med tycka det är rätt najs att hugga in på ny, helt ograverad vecka, men idag är jag beredd att instämma i facebook-citatet.

Jag vaknare med en molande huvudvärk som under dagen har eskalerat. Jag har knaprat Treo, legat i massagestolen på jobbet, ätit lite mer Treo, toppat med Ipren, druckit kaffe, druckit vatten, stretchat nacken och försökt alla tänkbara knep, meeeeeen huvudvärken sitter där den sitter. Som ett smäck. Jag ger upp och tar kväll på det och hoppas på att sova bort det onda. Imorgon är en annan dag. Förhoppningsvis en utan betongkepa på skallen.

Träningsvärk

Idag har min kropp fått slita hårt. Vi var tvungna att förbättra vägen på landet och jag har därför gått ett stort antal vändor med en skottkärra fullastad med sand -grymt bra träning för armar, rygg och axlar. Dessutom älskar jag ju att få känna mig lite som dom som tävlar i Strong Man, ni vet snubbar som Magnus Samuelsson som kånkar runt på trästammar, lyfter lastbilar och bollar runt med enorma stenbumlingar. Jag har nog en bit kvar till deras nivå, men det är gött att låta svetten lacka av riktigt kroppsarbete. Efter den "sköna" uppvärmningen har jag instruerat två klasser och är just nu helt mörbultad i kroppen. Undrar just hur det kommer att kännas imorgon...

Nu tar jag kväll och laddar hårt för vecka 45. Jobb, jobb, jobb och en storstadsweekend med min älskade syster och mamma ligger framför mig. Det blir en bra vecka. Utan tvekan!

Städar undan sommaren

Ja, så var det hög tid att städa undan dom sista spåren av våren och sommaren. Trädgårdsmöblerna har ställts in under tak och gamla vissna blommor har rensats bort ur rabatter och krukor. På nåt sätt känns det himla vemodigt att städa bort sommaren. Ni vet hur det är, man hittar nån gammal påse grillkol och blir raskt påmind om saftiga biffar som låg och fräste på grillen i kvällssolen. En bortglömd brassestol kastar en tillbaka till semester och lata dagar på nån närbelägen playa, när begreppen vinteroverall och snömodd kändes sjukt avlägsna..

Men, men om sisådär ett halvår är det ju dags att ta emot våren igen. Om jag längtar? No shit Sherlock. Som tusan.