Sleepless

Somna strax efter midnatt. Vakna strax efter 05.00. Sova bra på hotell? Nä. Skulle inte tro det. 

Jag har haft 72 grader varmt på rummet, en kudde lika tjock som ett frimärke och en byggarbetsplats med blinkande lampor utanför fönstret. Lägg där till intensiv saknad efter barn, hundar och man. 

Sjuåringen skickade iallafall med en peppande lapp till sin lite nervösa mamma. Hur söt? Resten av mitt crew har studiedag idag och hänger på landet, ikväll ansluter jag till Finspångsskogarna. Först jobb. Och hotellfrukost. Hej fredag. Du är lika efterlängtad som alltid. 

Vi är igång

Hej livet och tack för en intensiv dag. Jag är trött ända in i benmärgen. Tröttheten beror till viss del på att jag och Elin fick glädjen att kicka igång GRIT på EFC ikväll. Det blev två premiärpass efter varandra eftersom intresset var så stort. Himla kul! 

Och ja, vad ska man säga? Grymma kunder! Grymt tryck i salen! Grymt lyckliga instruktörer! Jag älskar det! 

Efter passen blev jag upplockad av min kära kollega som körde vraket (alltså mig, hyrbilen var det inget fel på) till Örebro. Och här har jag kraschat i en hotellsäng. 

Imorgon är det heldagsföreläsning för ett stort gäng chefer och medarbetare från Region Mitt som gäller. Barnperspektivet står i fokus hela dagen. Frågan som ligger mig allra varmast om hjärtat. Det blir en bra dag. Och en extremt viktig dag. 

Kommentar från kund efter passet. Hatkärlek till GRIT:-)

Rädslor och bock

Idag har jag fått trösta och lugna mitt barn som på något sätt fått nys om Tjernobyl-olyckan som inträffade 1986, och var livrädd för att detta skulle inträffa i Sverige. Typ vilken dag som helst. Mellan hackandet hörde jag : "Måste jag springa och lämna alla mina leksaker när explosionen kommer". Stackars liten. 

Själv minns jag att min första stora rädsla i livet var för "ungdomar", ni vet sånna med moppe som hängde i gäng och var allmänt störiga. Jag fick panik om dom stod utanför Ica när man skulle cykla dit och köpa sirapslimpa och körde långa omvägar för att slippa gå förbi dom. Jo, rädslorna i livet är ju inte alltid riktigt relevanta. 

Idag har jag dessutom hängt med Moki på gympapremiären. Redskapsbana stod på schemat, och det lilla livet var både modig och stark. Själv fick jag en obehaglig deja vu från skolgympan så fort jag fick syn på bock och plint. Herregud så mycket ångest dom där hoppen genererat. Och det kändes ju onekligen som att man bröt blygdbenet varje gång det var redskapsgympa. Man landade ju liksom alltid fel på den där bocken. 

Lära för livet? Där har jag svårt att placera in just hopp över bock med dålig satsbräda.

Sick

Oh happy days. 

Dagen inleddes med febersläng nummer tre på två veckor. Seriöst. Orka. 

Nu var det Majas tur att däcka och dagen fick styras om. Istället för möten i Norrköping blev det VOB på hemmaplan. Barnet i fråga skötte sig exemplariskt, låg nedbäddad under en filt i soffan och plöjde Disneyfilm och plommon medan jag styrde upp PowerPoint-presentationer, förberedde möten, pratade i telefon och mailade så tummen glödde. Jag jobbar onekligen bra under press. Piskan på ryggen och borra ner huvudet och bara köra. Och förstås titta upp ibland för att hämta en isglass eller fluffa kudde åt sjuklingen. 

I övrigt så har dagen inneburit en borttappad förlovningsring. IGEN. Tredje gången den försvinner. Idag måste den ha glidit av under hundpromenaden med ryssen. Så störigt. Sist jag tappade bort förlovningsringen hittade jag ju den i kylskåpet två veckor senare, nu känns oddsen sämre. Note to self; köp mindre ring. Alternativt skaffa fetare ringfinger. 

Jag har även hunnit ha en GRIT-date med Elin och körde slut på kroppen på 30 min. Love it! 

Nu cola. Sen sova. Imorgon är en annan dag. 

Tränings-bakis

Dagen efter årets firmafest är väl helt klart det vanligaste en fet hang-over; huvudvärk, torr i munnen och hjärtklappning av att röra sig mellan sängen och soffan. Ja, ni vet säkert hur det kan vara. Been there, done that. 

Dagen efter firmafest med träningsnördar är symptomen helt annorlunda; benen känns som stockar, träningsvärken i rumpan är brutal och armarna vill jag helst inte lyfta över huvudet. Jag känner mig lite överkörd, men lever fortfarande på endorfinruset från igår. Och på dagens hundpromenad fick jag även inviga lurarna vi fick som gåva igår. Jag känner mig alltid lite fjortis med stora lurar, men ljudet var överraskade bra, och då står jag ut med att leka tonnis.  

Annars då? Fått äran att delta vid Lo:s första simlektion. Babysim på förmiddagen idag och en sötchock utan dess like. Mini-kusin Lo var förstås både sötast och bäst på att ta instruktioner från simfröken. Fem månader och redan värsta stjärnan:-)

Städat ett hus. Grillat ett rådjur till lunch. Letat efter en matteläxa. Tömt poolen (nu är sommaren officiellt slut). Och så måste jag visst åka och instruera ett pass bodypump innan jag får landa i soffan. Wish me luck -jag ska bada i liniment och maska lite i utfallslåten så löser jag det nog. Ont ska med ont fördrivas, ni vet! 

Nya muffar! 

Magiskt

One Live. Årets största firmafest för alla LesMills-instruktörer! Tusentals människor i kompressionstights, färgglada linnen och med powerbars och energidryck i näven fyller Globen och tränar så att svetten sprutar. 

Det kanske kan vara svårt att förstå hur man faktiskt kan njuta av att träna mellan klockan 09.00 och 17.00. Lägga en ledig lördag på det. Till och med betala för det. Men jag lovar det är SVINKUL! Och svinjobbigt. 

Sex pass hanns med. Dessutom hängt med sköna kollegor. Svettats litervis. Blivit hög på endorfiner. Fått taket i Globen att lyfta. Gåshud. Klyshigt men sant; idag var det träningsmagi. I sin allra renaste form. 

Jag åker hem med ömma vader, slutkörd kropp och varmt hjärta. Så jäkla tacksam över att träningen finns i mitt liv. Magiskt var ordet. 

  

Förvirrat och febrigt

Rivstartar torsdagen med att;

• inse att mini har hög feber och att det blir Cartoon network och piggelin i soffan istället för skolfotografering och språklek.

• glömma sjuåringens låneböcker -dagen det är bibbladag för gula gruppen. Panik! Trösta barn, hem och leta efter "bockarna Bruse besöker simhallen" och leverera till skolan.

• inte hitta sjuåringens gympapåse. Komma på att den troligtvis var kvarglömd i förskoleklassens tambur. Springa dit och leta. Hitta den, packa om och leverera till skolan. 

• uppskatta att vi bor 250 meter från skolan. Familjen med sämst planeringsförmåga. 

• vobba. Det är onekligen en utmaning att leverera skarpa texter och remissvar med Svamp Bob Fyrkant jazzandes i bakgrunden. 

• slänga i mig en torftig äggröra framför tv:n. Lyckan när man inser att man får sleva i sig sin trista lunch till en repris av The Bachelor. 

• spurta till Apoteket. Alvedon åt mini. Treo åt mammi. Den där huvudvärken alltså...