Sluta böla

Nej, vet ni vad. Nu är jag sådär överkänslig igen. Det är tiden i månaden när känslorna ligger utanpå kroppen och jag blir bölig av minsta lilla. 

Igår grät jag liksom till Allsång på Skansen, bara för att allt var så fint. Lyckliga människor som gungade i takt och ett somrigt Stockholm som utgjorde kulissen. Tårkanalen fylldes. Näsduk åkte fram. Inget jag är stolt över, men det hände. 

Imorse när jag åkte till jobbet satt jag på motorvägen och snyftade till Per Gessles nya låt "småstadsprat". Och hey, Gessle må vara mångmiljardär, men hans texter är ju inte det djupaste som skrivits ner på papper. Det borde liksom inte bli tjutläge på det. 

Men jag diktade upp en story i mitt huvud om hur Per återvände till Halmstad, och där gick en medelålders kvinna med hempermanentat hår och två katter (i mitt huvud hette hon Anette eller Carina) och längtade efter honom. Sin ungdomskärlek. Dessa två hade något för 35 år sen, men det blev inget av den sagan. Och så kommer då Per, med sitt slingade hår, med lite fler rynkor i ansiktet och sjunger om tussilagon som kommer varje år och om att han inte har förändrats ett dugg, trots att han har dragit in åtskilliga miljoner på sina trallvänliga listettor. Man blir ta mig tusan rörd. Helt rimligt att gråta faktiskt. Och ja, min fantasi kan skena ibland. Men det var en fin liten saga att starta dagen med. 

Bjuder på texten, så kan ni bygga er egen historia kring detta mästerverk -perfekt om ni har tid att slå ihjäl. 

Jag trodde inte att det var sant
Att du kommit tillbaks med samma namn
Det var bara småstadsprat

Jag trodde aldrig på allt ståhej
Att det första du gjorde var att fråga om mej
Det var bara småstadsprat

Ny tussilago
Vid den väg du går
Ny tussilago
Kommer varje vår

Om du hör att jag blivit svår
Att jag har funderat på hur du mår
Det är bara småstadsprat

Om du hör att jag slutat le
Att jag har förändrats och hamnat bredvid
Det är bara småstadsprat

Tungt. Och känslosamt. 

Förutom att torka tårar och vara allmänt labil har jag även hunnit riva av ett köttigt träningspass, planera en kryssning och konstatera att vår spis har sagt tack och hej. 6000 spänn på en ny induktionshäll verkar vara utgångsläget. Jippi! Ytterligare en anledning att fortsätta gråtfesten. Snyft och snor på er. 

Rynkorna har börjat komma, men Carina/Nettan tycker ändå att han är hetast i hela Halmstad. Så det så.