Krispigt

Hej Göteborg! Försenade tåg, är jag förvånad? SJ är inte min mest pålitliga kompis. 

Har hunnit riva av ett snabbt pass på hotellgymmet med min kollega -Tabataintervaller i kombination med att förbereda morgondagens föreläsning. Vi är grymma på multitasking. 

Kastat i mig en Cesarsallad, köpt en påse lösgodis och crashat i hotellsängen. 

Det bästa med att sova borta; 

•krispiga lakan -inga hundhår, Barbiedockor eller smulor i sängen. 

• jag får kolla på "The Bachelor Australia" utan att någon klagar på min dåliga tv-smak. 

• välputsade duschväggar 

Det sämsta med att sova borta;

• saknaden efter min snarkande familj. 

Högt och lågt

Ögoninflammationen från hell alltså. Mitt barn har blodröda ögonvitor och det rinner var ur båda ögonen. Stackars. Inatt har Patric baddat igenklistrade ögon en gång varannan timme och lugnat det lilla livet om att hon inte är blind. 

Mini och jag delade säng och barntäcken inatt och tog sovmorgon till 09.30. Lyxigt värre. Halva familjen hade en bra natt. Halva familjen baddade, torkade och tröstade. Kärlek. 

Gjort en utflykt till Norrköping. Lekt i Stadsparken och ätit glass i rhododendrondalen. Vackert. 

Köpt obegripliga reservdelar. Bogserat en bil. För första och förhoppningsvis sista gången i mitt liv. Slet förstås av linan, då jag var lite väl het på gasen. 

Instruerat ett pass spinning. Svettats brutalt. Imponerats av starka kunder. Blivit peppad av ny musik.  

Packat en övernattningsväska. Imorgon åker jag visst till Göteborg. Och kan inte ta VAB. Känslan av otillräcklighet borrar sig in.  

Och grattis Sverige på din dag. Älskade, älskade land. 

Norrköping. En del av ett vackert Sverige. 

Svett och mascara i skön harmoni över hela linnet. 

Det går bra nu. Fan. 

En försommarsöndag

Sova länge. Baka rabarberkaka med två vilda barn. Rensa en rabatt. Tvätta håret i trädgårdsslangen. Få finaste lunchbesöket. Grilla älg och vildsvin. Slå ihop en tsatsiki och koka färskpotatis. Sitta under parasoll med tre barn, två hundar och en älskad lillasyster. Dricka kaffe. Köra genom försommar-Sverige in till stan. Instruera bodypump. Känna sig stark. Rulla ut till landet igen. Ta hand om en liten med ögoninflammation. Äta rester. Slökolla på Beck. Hylla Sverige och det faktum att vi har nationaldag imorgon. 

Älska långhelg. 

Dagens

Dagens fegaste: Vovven. Jakthunden som inte bangar närkamper med vildsvin och älgar är livrädd för gräsklipparen. Tryggast att sitta i mattes knä och blänga på den. Hon är inte riktigt medveten om sin storlek. 23 kilo dog är inte nåt man vill ha i knät i timmar liksom. 

Dagens svett; familjepass i Torstorp. Backintervaller (kids och hund hängde på bra) TRX-övningar, rusher med barn på ryggen, slag och sparkar mot mitsar och närkontakt med traktordäck. Kolla mitt gameface. Skulle skrämma livet ur vem som helst. Det där däcket fick ta all min frustration från denna vecka. Stackarn. 

Mini kör squats.

Dagens fynd; Ny hängmatta för 40 pix. Där landar man gärna efter man vält traktordäck och löpt runt med barn på ryggen. 

Dagens tvagning; I Mäseln. I kvällssol. Fina fina Finspång. 

Hejdå

Sommaravslutning på förskolan igår. Den sista avslutningen på förskolan nånsin för vår del. En epok går i graven, framöver är det skola som gäller för båda tjejerna. Vemodigt. 

Den lycka det har inneburit att få ha sina barn på en förskola, där man varje morgon har lämnat sina barn till personal som med glädje, kärlek och varm hand tagit hand om dom, är obeskrivlig. Pedagoger som genuint älskar sitt jobb, som inte tvekar att stå ute i regnet och göra geggamojskakor i timmar, fräsa snoriga näsor, torka upp utspilld mjölk och trösta ledsna barn. En stor eloge till alla er och tack för dessa år! 

Igår firades avslutningen med sång, korv, fika och show med trollkarlen Goran. Och några tårar i ögonvrån. Vi kommer sakna tryggheten på Parentesen. Nu väntar ett nytt liv. Skollivet. 

Party med elefanten

Igår kväll var det sexårskalas på Busfabriken för Moa. Som hon har längtat. Väntat. Frågat; "hur länge är det kvar". Nu var det äntligen dags. 

27 grader och klarblå himmel. Inte optimalt att kliva in på ett lekland. Eller? Jo, det var faktiskt helt grymt bra. Vi hade HELA leklandet för oss själva. Utöver Moas kalas var det fyra betalande barn på hela dagen, berättade kalasvärden. Det innebar att dom kunde röja helt fritt, inga köer, ingen väntan, ingen trängsel. Och vi vuxna kunde softa med en kopp kaffe i godan ro. Outsourcing äger. 

Hela femårsgruppen kom och Moa fick massor fina presenter, kramar och kärlek av sina kamrater. Det värmer en mammas blödiga hjärta att se hur fina dom är mot varandra. Det blev inte ens drama när Moa avslöjade att hon var kär i både Marcus och Affe: killarna bara "ok, vi delar på henne då". 

2,5 timme senare åkte vi hem med barn som var sjöblöta av svett, men lyckliga. Innan Moa somnade kom frågan "hur länge är det kvar till mitt nästa kalas? Jag vill vara i discorummet på Busfabriken då också." Vi väntar väl ett år tänker jag. 

Mjölksyra i soluppgång

Klockan ringde 05.50, och klockan 06.20 stod jag redo på gymmet för en morgondate med Ida. Vi lever båda två rätt hektiska liv, mycket jobb, resor och familjebestyr och att få tid att ses är en jäkla utmaning. Lösningen är svettfest i ottan.

Tabata är perfekt som träningsform för våra dejter, då har vi nån minut mellan varje varv att catcha upp; vi hinner riva av det viktigaste om kriminalvård, relationer och semesterplaner. Grym kombo! 

Tack för imorse min superwoman! Och tack för att du får mig att plocka fram pannbenet i soluppgången.