Men den senaste duetten med Lisa Nilsson -fy satan så bra! Deppig och mörk förvisso, men ack så stark. Viktig text, skön refräng och inte så lite "jag vill slå näven i bordet känsla". Denna låt går varm i min I-phone och bil just nu. Herregud har jag blivit Kent-frälst på äldre dar?
Ladda ner eller sök upp Spotify och NJUT mellan påskkärringsbesök och äggätande. Det är en direkt uppmaning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar