Vad har hänt sen sist?

Sju månader sedan vi hördes alltså. Vad hinner då hända på sju månader i en människas liv? Väldigt mycket. Men också ganska lite. Allt är ju som bekant relativt. 

Om jag ser tillbaka på dessa sju månader så inser jag att det till stor del har bestått av vardagar med falukorv, galonbyxor, kvällssagor, storhandling, träning och jobb. Livet alltså. Men funderar jag lite mer så inser jag att det under denna tid även har hänt saker som har påverkat mig och min familj ganska mycket. Såväl positivt som negativt.

Några saker som hänt i mitt liv sedan sist vi sågs: 

1. Vi har lämnat bebislivet bakom oss. Minstingen har kastat både napp och blöja och gått vidare i livet. Helt plötslig känns det som det är en tidsfråga innan mina barn vill gå på Justin Bieber-konsert och börja använda mascara. Hjälp. Får fundera på en sladdis. 

2. Jag har hunnit semestra en del. Upplevt ett regnigt Mallorca i sällskap av influensa, en feltankad bil och en sönderbiten tand, men det är en historia för sig. Familjesemestrat på Legoland, levt campingliv på Öland och haft många sköna sommardagar ute på landet. Semester äger. Sommar äger. 

3. Jag har förlorat en nära vän. En tragisk olycka släckte hans liv alldeles för tidigt. Tre barn förlorade sin pappa, en flickvän förlorade sitt livs kärlek, många ungdomar förlorade en förebild, och vi förlorade en fantastisk vän. Tomrummet är stort och jag saknar honom varje dag. Jag kommer aldrig att glömma dig. Aldrig. 

4. Jag har blivit biten av crossfit. På riktigt. Jag har klättrat i apburar, kastat medicinbollar, svingat rep och gjort burpees som om det gällde livet. Och jag älskar det. Ett grymt effektivt pass kan vara klart på 30 minuter, det passar ju en stressad tvåbarnsmor i sina bästa år som handen i handsken. 

5. Jag har peppat min sambo att följa sin dröm och våga släppa tryggheten som anställd för den mer osäkra verkligheten som egenföretagande innebär. Och jag är helt övertygad om att han kommer att lyckas. Jag är dessutom stolt över att han vågar satsa på det han tror på. Crashar allt så har vi ju min trygga statliga lön att falla tillbaka på:-)  

Att våga följa sina drömmar måste ju ändå innebära att man lyckas. Oavsett vad resultatet blir.