42 kilometer löpning mina vänner. Skoskav, kramp i vadmuskler, diarré, såriga bröstvårtor och vätskebrist; ni hör själva -den härliga resan betalar man gärna 970 spänn för. Det bjuds tydligen på sportdryck, bananer och varm dusch efter loppet. Vilken generositet. VARM dusch? Finns det nåt annat alternativ?
Som tur är gör jag inte detta ensam. Jag har min vapendragare Elin med mig. Hon har ett pannben av granit och är både PT och en exeptionellt duktig massör, så hon känns som en mycket stabil partner på denna resa.
Bansträckningen är helt ny, man springer inte två varv på samma bana längre, vilket känns skönt rent psykologiskt. Men 42 kilometer är 42 kilometer oavsett. Satans långt. Men när det är avklarat kan jag bocka av det på min bucket list. Nån gång i livet ska man ha sprungit en mara och nu är det alltså dags.
Wish me luck. #fyrtioårskrisaren
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar