Powered By Blogger

måndag 30 november 2015

Pillertrillar

Ett besök på vårdcentralen idag som resulterade i en antibiotikakur och ett återbesök på fredag.. Jag har en inflammerad körtel som gör svinont, men som enligt uppgift är ofarlig. Och det är ju förstås det absolut viktigaste. Kan definitivt leva med smärta, så länge jag vet att det inte är farligt. Jag är dock rätt sugen på att få tillbaka min vanliga vänsterarm... 

Hyllar återigen Berga Vårdcentral -professionella, snabba, serviceinriktade och trevliga. Sjukvård när den funkar som bäst! Så himla nöjd. 

Jag hann även klämma in ett spinningpass ikväll, som var grymt bra! Skönt att vara kund ibland och inte behöva instruera. Låta andra sköta peppning, passupplägg och musik. Min hjärna behövde rensas och mitt psyke behövde svettas, och så blev det. Gött värre. 

Kvällssnacks

söndag 29 november 2015

Bak

Resultatet av barnens pepparkaksbak igår. Imponerande tjocklek på vissa av kakorna. Och det blev ju ändå ett tiotal knapriga små peppisar, räcker säker ända fram till doppardagen. Uppenbarligen är dom lika sin mor, tycker det är roligare att äta deg än att knåda, kavla, grädda och hålla på. 


Måndagmorgon och vaknar upp till snöblandat regn. Fantastisk känsla när man inser att vinterdäcken ännu inte är påsatta och man är noll sugen på att cykla i kjol och tunna strumpbyxor till stationen. Kuskar därför på stadsbussen ner till stan. En upplevelse i sig. Host, snörvel, snor, nysningar och morgonandedräkter i en skön symfoni. Blir jag inte sjuk nu, blir jag det aldrig. 

En intensiv vecka ligger framför familjen Sjödin-Svensson. Vore fint om vi kan skippa sjukdomar och andra störande moment. Har dock öppnat upp veckan med att ringa vårdcentral, men mer om det i nåt annat inlägg. Hej, Norrköping. Låt oss ta tag i dagen! 

Tonårslurar. Värmer örsnibben fint i kylan. 


Söndagsupplägg

Sista avsnittet av Bron på tv (hur fasen ska dom få ihop alla lösa trådar på 60 min???) Yakiniku av älg på tallriken (färsk ingefära, vitlök, sesamfrön och mört kött ihop -bästa kombon). Två träningspass i benen (smockfull pumpklass och lite spinning på det) Och en fin-latte med extra shot som skvimpar långt ner i magen. Att latten dessutom dracks i det finaste av sällskap gör saken ännu bättre. 

Nä. Jag klagar inte. Söndag in it's best. 



 

lördag 28 november 2015

Olika typer av svett

Pumpat och pyntat idag. Ungefär så. Härliga kunder, svett och endorfiner inledde dagen. Bra start. 

Pyntadet innebar förvisso också svett, men fan inga endorfiner. Stakar som vägrade lysa, sladdar till adventsstjärnor som var för korta och mossa som smulade. Värdelöst. Det där med fix och pynt är verkligen inte min grej. Det är bara att tugga i sig att jag aldrig kommer bli nån Leila Lindholm. Men nu sitter iallafall stjärnan på plats i köksfönstret, alla grannar kan pusta ut. 

Nu ska jag svulla pepparkaksdeg. Kavla och grädda känns överkurs. Ändå degen som är godast! So long. 

Två veckors pump-uppehåll. Sånt straffar sig. Slut! 



fredag 27 november 2015

Julhets

Nä vet ni vad. Ska den där j-a julhetsen rulla in redan nu? Orka liksom. 

På min kvällspromenad genomförde jag en enklare Gallupundersökning. Resultatet visade att 95% av våra grannar redan har pimpat sina fönster med stakar, julstjärnor och praktfulla amaryllisar. Själv har jag inte slängt pumpan från Halloween än. Vi är på rätt olika nivå med andra ord. 

Ikväll har jag, i gott sällskap av mormor, iallafall inhandlat julklänningar till barnen. Och dessutom en tomteklänning som mini ska ha på ett kalas med jultema nästa helg. Mamma peppade mig även att inhandla en julstjärna och två påsar mossa. Jag är på gång. Vill det sig riktigt väl orkar jag leta fram nån skev adventsljusstake ur gömmorna i helgen. Vi får se. Risken att grannarna slutar hälsa på mig är annars överhängande. 

I övrigt känns det som jag gått in i en vägg. Så.Himla.Trött. 

Fredag. Får man gå och lägga sig klockan 21.23 då?

Grannarnas fönster. Typ. Stilrent och välputsat. #ångest 

torsdag 26 november 2015

Good and bad

Bra nr 1: 
Novemberljus på Ånestadskolan ikväll. Eleverna hade gjort ljuslyktor och ljusinstallationer som var utspridda i dungen vid skolan. Fint. Verkligen. Och det bjöds på glögg och pepparkakor. Sådana arrangemang gillas. 

En av installationerna 

Bra nr 2: 
Jag har hittat en lunchrestaurang som serverar sushibuffe. I Linköping. Satan i gatan så gott! Mig gick dom garanterat back på idag! 


Dåligt nr 1:
Huvudvärk. Som en störtkruka på huvudet hela dagen. Vad fan liksom. 

Dåligt nr 2:
Får inte till träningen. När min sambo har Pt-kunder fram till 21.00 är det svårt. Mitt psyke hade verkligen behövt svettas idag. 


onsdag 25 november 2015

Snälla tomten

Maja har spritsat sin önskelista till tomten på en pepparkaka ikväll. Med följande önskningar;

1. Pyssel (inte helt otippat hon älskar klippa, klistra och måla). 

2. Lapa (tror hon vill ha nån form av lampa... Oklart vilken typ, säkert en lavalampa, hon har bara två stycken..)


3. MAT! Herregud, tror ungen att hon måste önska sig falukorv och pastaskruvar av tomten? Det här måste tydliggöras -förnödenheter som mat, mediciner och vatten levereras inte av tomten, utan av ansvarstagande föräldrar. 

Mini skulle spritsa "sand's alive" och "tuschpennor", men bröt ihop när kristyren inte ville som hon. Hon konstaterade att tomten kan få hela Lekia-katalogen istället. Smart tjej. 


tisdag 24 november 2015

Kardemumman

Åter på svensk mark! Intensiva dagar. Minst sagt. Skönt att få pussa dom som betyder mest igen. Längtat efter mina små. 

Summan av kardemumman: Fantastiskt möte. Fantastiska människor. Helt klart värt flygresor, säkerhetskontroller och förvirrade taxiresor. 

Vilken otrolig tur jag har som får möjligheten att möta dessa människor och delta i dessa möten. På betald arbetstid dessutom:-) Lucky, lucky me! 

Hejdå London och tack för denna gång. Vi ses igen. Det lovar jag. 

London Eye. Precis utanför fönstret på dagens möte. 

Business-träning

Godmorgon London. Från ett krispigt och en minusgrad kallt London, till spöregn, grått och 7 plusgrader varmt London. Tur att jag har packat paraply. Som sagt, jag börjar bli vuxen. Och det regnar alltid i London. Det vet ju alla. 

Jag har sovit som ett barn. Och vaknade av klockan vid 06-hugget. Hoppade i träningskläderna och tog hissen upp till våning 6, där hotellgymmet låg. Det var jag och tre bleka engelsmän som trängdes bland hantlar och roddmaskiner. 

Mitt pass är inget att skryta med, men jag hann köra igenom överkroppen i 45 minuter, bättre än inget. Och jag hann värma upp engelskan lite. I England pratar man tydligen väder, vind, aktiemarknad och business med gymkamraterna. Jag hade bara åsikter kring vädret. Aktier vet jag knappt vad det är. 

Mot mötet! Upp med paraplyet! 


måndag 23 november 2015

Måndag i storstad

I fredags beslutades det att jag skulle åka till London på tjänsteresa idag. Ibland går det undan. Flygbiljetter och hotell styrdes upp sent i fredags eftermiddag och jag hann knappt fatta att jag skulle åka förrän jag var här. 

Jag flög från Linköping till Amsterdam och sedan vidare till Heathrow. Så grymt skönt att slippa kuska upp till Arlanda. Fem minuter hemifrån så är du i incheckningskön liksom. Älskar't. Då kan jag leva med en extra mellanlandning. Hann dessutom dra i mig en "Gingerbread latte" på Starbucks under min timme på Schiphol. Sånt gör en mellanlandning ännu bättre. 

Jag bor i South Bank, precis nere vid Themsen och London Eye, ni vet. Tog en promenad där ikväll och slogs av hur himla vackert London är. Och hur himla trevliga engelsmännen är -svinbra service och trevligt bemötande rakt igenom. 

Syftet med promenaden var faktiskt mest att kolla var "The royal festival hall" låg, där mötet ska vara imorgon. Skaplig pensionärsvarning på att reka locations kvällen innan -men hey, jag är snart 40 år,  då får man ha lite mogna beteenden för sig. 

Nä, nu ska jag gå och hämta mig nåt käk och plocka med mig upp på rummet. Vägrar gå på resturang ensam. Får hjärtklappning av tanken på att sitta där och skåla med mig själv och se folk som kastar medlidsamma blickar på en. Nä, då är indiskt i hotellsängen bättre. 

Sen måste jag plugga glosor. Känner att engelska än är lite rostig... Hoppas det släpper tills imorgon! 

Saknar som vanligt mina gryn när jag är borta, men dom lever loppan hos mormor och morfar och det lär inte gå nån nöd på dom! 

So long! 




söndag 22 november 2015

Två typer av show

Eftermiddagens show: workshop på gymmet om hur vi kan utvecklas som instruktörer. Min käre sambo höll i taktpinnen, och han gjorde det himla bra. 

Kvällens show: Mia Skäringer tillsammans med tre fina vänner på konsert och kongress. Skratt, allvar och grymma sånginsatser i en skön blandning. Hon är bra fin Mia. När hon gör sin tolkning av "halleluja" är ståpälsen ett faktum. 

Nu blir det bron och lussekatt. Nybakt. Grymt goda. Tur jag har som har en kollega som bakar som en Gud! 

Eftermiddagsshow

Kvällsshow

lördag 21 november 2015

Lördagshäng

En helt ograverad lördag. Det händer inte alltför ofta. Jakthund och jägare drog i och för sig hemifrån i ottan, men för oss andra var dagen rätt öppen. Skönt. 

Vad har vi då gjort denna frostnupna novemberdag? 

1. Hoppat sönder vattenpölar med is och matat aggressiva svanar med hundgodis. Kidsen älskade upplägget, jag förfrös tårna på sju minuter. 


Hängt med lillasyster/moster Liza. Favoriten. Gått i leksaksaffärer, fyndat kläder på Lager157 och Stadium och svullat skräp på Max. Himla mysigt alltså. 


Haft träningsdate med familjen Hilmander. Tabatapass som var ruggigt jobbigt. Carro och jag hann dock avhandla det viktigaste av händelseförloppet i "The Bachelor" mellan burpees och militärpressar. Småbarnsmorsor vet hur man optimerar tiden! 


Ätit älgfile. Och slumrat i soffan. Och den här lilla pälsbollen gjorde tydligen ett fantastiskt jobb i skogen idag -eftersök av en skadeskjuten älg. Som tack fick hon med sig underbenet av älgen hem, som hon just nu ligger och gnager på. Well, jag är tacksam så länge hon inte äter upp katten. 




 

fredag 20 november 2015

In i kaklet

En fredag som rullat på i 120 knyck sedan klockan ringde 05.55. Sweet Lord. Det kändes som att ett blödande magsår kom galopperande framåt eftermiddagen, men jag lyckades häva tillståndet med en omeprazol och ett glas julmust. 

Skarpa deadlines på jobbet och en dator som strular är verkligen ingen bra kombo. Plussa därpå en konferens som ska styras upp, ett läkarbesök på allergicentrum som skulle klämmas in, en invigning på polismuseet som skulle finslipas (imorgon smäller det, 11,30 i Stockholm, gå dit om ni kan!), julledigheter som ska planeras unt so weiter. Men jag redde nog ut det mest akuta. Och drack två glas julmust till för att fira detta. 

Nu är det helg! Och premiär av På spåret. I magen ligger en fet entrecote och trängs med lite rödtjut. Rätt fint ändå! 

Happy friday! 

Fredag på allergicentrum. Dåligt med fredagsfeeling där. 



torsdag 19 november 2015

Personligt

Skaffa PT? Nja. Jag har alltid varit skeptisk. Jag tycker ju liksom att jag har hyfsad koll på träning, vad ska en PT bidra med? Han/hon lär ju inte genomföra träningen åt mig. Den biten måste jag ju själv leverera, oavsett. 

Men några gånger har jag tränat med min käre sambo, som enligt mig (och många andra) är en formidabel PT. Sen är det nog inte optimalt att ha sin sambo som personlig tränare. När han säger åt en att göra 10 explosiva upphopp till, när mjölksyran redan sprutar ur öronen har man ju god lust att vråla: "jag gör det bara om du plockar ur diskmaskinen och plockar upp dina jävla strumpor från sovrumsgolvet". Det blir lätt lite för personligt. 

Idag körde jag dock ett PT-pass för min andra hälft, tillsammans med min vän och kollega Helena. Par-PT. Satan i gatan så jobbigt det var. Fokus idag var benträning och jag var galet nära att få upp lunchbiffen jag tryckte i mig på Jensens Böfhus sex timmar tidigare i papperskorgen. Han vet hur man pressar folk att ta i det där lilla sista. Flytta gränserna. Och göra fem repitioner till trots att man inte orkar. 

Det mina vänner är vitsen med att skaffa sig en duktig PT. Dom plockar effektivt bort dig ur bekvämlighetszonen. Glöm det där med att bolla med samma vikter år efter år och samma övningar vecka efter vecka. En duktigt PT får dig att utvecklas och ta sjumilakliv framåt med din träning. På ett sätt du troligtvis inte trodde var möjligt. 

Dyrt säger vissa. Välinvesterat säger jag. Våga prova PT. Våga kliva ur komfortzonen. Det är då utvecklingen kommer att ske och träningen blir dessutom hundra gånger roligare.

Och det behöver absolut inte vara på nivån "få-upp-lunchbiffen-i-papperskorgen". En duktig PT besitter även förmågan att flytta gränser i skräddarsytt tempo. Helt utifrån klientens förutsättningar. 

 Nån form av explosivitet i TRX-band. Kolla on Helena i bakgrunden, ser pigg och peppad ut! 

onsdag 18 november 2015

Bästa sällskapet

Igår hade jag sällskap av pälsbollen på min kvällslöprunda. Hon travade extremt fint vid min högra sida i 7 kilometer. Perfekt löpkompis: ökade jag takten hängde hon på. Stannade jag för att knyta skon, passade hon på att slå en drill. 

Och för första gången på många år kände jag inte ett uns av obehag av att löpa på oupplysta vägar i den mörka höstkvällen. Oklart om vovven hade räddat mig från eventuella överfall, men det kändes tryggt. I varje steg. 

Det är ju egentligen helt galet att man ska behöva ha en jakthund vid sin sida för att inte tycka att det obehagligt att springa i mörker. Men så är det för mig. Utan sällskap kollar jag mig över axeln både en och två gånger och undviker att springa där det är alltför folktomt. 

Och inte nog med att hon är ett extremt väluppfostrat och tryggt löpsällskap, sista biten i den branta banken på Ånestadgatan, när mina ben var fulla av mjölksyra och hjärnan vrålade "sluta spring för f-n", drog hon mig upp. Typ. Hon la sig framför mig och gav mig den draghjälp jag behövde för att få flyt i steget och kraft i benen. 

Tack för turen Tara. Det gör vi om snart igen. 

Mot Stockholm. Och jag är trött. Kaffesugen. Och kissnödig. Börjar bra det här! 




Det ska börjas i tid

I fredags vann min förstfödda danstävlingen "kategori tryckare" på skoldiskot. Och idag kom hon hem och berättade att hon pussat en kille i skolan. Hugo. Tydligen samtidigt som fröken läst nån bokstavsramsa, och hon var lite orolig över att ha missat sammanhanget i denna. Och för att inte missa fler ramsor hade dom fortsatt pussandet på rasten. Enligt uppgift är dom dökära i varann. 

Herregud. Sex år och redan på denna nivå. Var ska detta sluta?! 





tisdag 17 november 2015

Älska

Sandmarinerade galonbyxor, galonvantar och galonjackor i hela hallen. Gud vad jag älskar höst.  

Cykla hem från stationen i hällregn och bli dyngsur ända in på underkläderna. Gud vad älskar höst. 

Träna ett pass bodybalance för fantastiska Isabella i nedsläckt sal med stearinljus som ända ljuskälla. Gud vad jag älskar höst. 

Kolla på "the Bachelor" under en filt i soffan med en stor kopp kaffe och ett gäng ostmackor i knät. Gud vad jag älskar höst. 

Lite plus, lite minus med höst ändå. Men dom där j-a galonbraxorna kommer alltid vara ett fett minus. 


måndag 16 november 2015

Välkommen hit

När jag skrev "att-göra-listan" imorse visste jag inte att den innan kvällen skulle kompletteras med "hälsa ny familjemedlem välkommen". Men jodå. Så blev det. 

Min käre sambo är ofta spontan. Han gasar och jag bromsar. Så ser vår relation ut, jag överväger, funderar och resonerar, han kör. En gång rev han en hel altan under tiden jag tog en promenad runt Stångån med en vän. En annan gång fällde han en toalettvägg medan jag var och storhandlade. Handlingskraftig och spontan. Och jag har lärt mig att leva med det. Att det händer saker som man inte riktigt är beredd på. 

Att skaffa hund har han dock pratat om ett tag. Jakthund lockar. Jag har bromsat, eftersom jag tycker vi är rätt busy som det är. 

Men så dök det där tillfället upp. En jaktkompis ska flytta och har svårt att behålla sin hund, och vi får därför ha henne på prov en tid. Jag trodde att detta kanske skulle bli aktuellt om några månader, men icke. Idag kom hon till Skogsgatan 18. 

Så. Välkommen Tara. 4 år gammal, extremt väluppfostrad Västsibirisk Laika. Om du trivs med oss och vi trivs med dig kanske vi blir familj på riktigt. Vi får se. Vi provar oss fram. Är morgonpromenader i spöregn vår grej? Är två vilda barn och en katt Taras grej? Det får tiden utvisa. 

Så länge, välkommen hit. Barnen älskar dig redan. 




söndag 15 november 2015

Inled stort

Ny vecka. Nya möjligheter. Eller nåt. 

Jag är trött ända in i benmärgen. Grus i ögonen, sirap i huvudet och bly i benen. Skulle behöva ljusterapi, tre dubbla espresso och en vecka på valfri resort i solen för att känna mig som människa. Espresson är väl det som känns lättast att trolla fram. 

Måndag som sagt. Den här veckan kör vi lite jobbresor till Stockholm, kryddar med ett gäng möten i Norrköping, kör två läkarbesök med Maja, ett monster-barnkalas, en storjakt av vilt och avrundar med Mia Skäringer på söndag! Lite gott och blandat helt enkelt. 

Veckan är ännu ett oskrivet blad. Svep en espresso och se till att inleda den storslaget!  

En trött morsa, ett gosigt barn och en spinnande katt. 

lördag 14 november 2015

Hippa

Fruhippa. När möhippan av olika anledningar inte blir av får man helt enkelt köra en fruhippa. Grymt koncept på många sätt! 

Platsen är Stockholm och föremål för hyllningarna är min vän Karin, som gifte sig i somras. Och igår åkte vi dit och överraskade henne rejält. 

Efter kidnappning i Stuvsta svischade vi in till Stockholm city. Börja dricka bubbel klockan 12.00 gör man ju inte varje helg, men ack så trevligt! Och ovant. 

Dagen inleddes med att Karin fick värsta party-maken på Make up store och sen drog vi vidare för att dansa Indisk dans. Bollywood! Glitter, krimskrams och skön musik. 

Instruktören var typ 22 år och hade ett höftparti som rullades runt i 120 knyck utan minsta ansträngning. Vi andra var väl, lite mer begränsade i rörelseförmågan. Minst sagt. Men vi hade galet kul, stelopererade höfter till trots. Och satan vilken träningsvärk jag har i vaderna idag! 

Efter dansen drog vi till Stuvsta för att mekka middag. Vi lagade värsta italienska buffén tillsammans. Så mycket mat. Så himla gott. Ostar, charkuterier, pizza, bröd, röror, bruchetta, pasta och tiramisu till dessert. Hej paltkoma! 

Vin, sång, lekar, djupa dusskussioner om livet och allmänt väldigt trevligt häng avslutade kvällen. Eller natten. Klockan 02.00 kröp jag till kojs. Och drömde hela natten om hur min höftparti levererade Bollywood dans i världsklass. Troligtvis ingen sanndröm, men ändå. 


 


fredag 13 november 2015

Nattklädd

Inledde dagen med att lämna Mini på dagis, där det idag var pyjamasparty och spa. Har jag sagt att vi har världens bästa förskola? Således inga kläddiskussioner imorse, utan bara att borsta hår och tänder och sen iväg -hur bra??? 

Under dagen har kidsen fått massage, fotbad, manikyr och enligt uppgift även vatten med gurkskivor. Låter som en rätt najs fredag i mina öron. 

Pyjamas-bruttan

Själv fick jag snällt hoppa ur pyjamasen och dra på mig vanliga kläder och åka till jobbet. Och där var mer fokus på videomöten och långa telefonsamtal än spa-behandlingar. Om en säjer't. 

Jag hann även klämma in 40 minuter klassisk styrketräning på världens bästa gym, innan det var dags att kasta sig hem och sminka upp storstruten som skulle på skräck-disco. Klockan 18.00 stod hennes kavaljer, vampyren Simon, utanför dörren redo att eskortera henne till Ånestads skolans matsal. Jo, jo. 


Nu tar vi helg. Kraschar i soffan med chips och cola. Och njuter av att klockan inte ringer 05.50 imorgon. 

För övrigt fick jag följande fråga från en oerhört godhjärtad kollega idag: "jag tänkte baka lussekatter och undrar bara om du vill ha några påsar, det känns som jag har lite mer tid över än du". Jag blev så glad att jag nästa började tjuta. Fina människa. 

Ha en fabulös fredag gott folk! 





 

torsdag 12 november 2015

Bra saker

Saker som gör mig glad just nu: 

Hembakat surdegsbröd. Ännu bättre när min käre sambos PT-kunder bakar det, och jag slipper stå och mata surdegar och mjöla bakbord. Tackarrrrr! 


Fina SMS som dimper ner i telefonen. Det här värmde mitt hjärta lite extra: 


När man lyckas hitta ett par hela strumpbyxor på första försöket i strumpbyx-härvan. Inte en maska eller slapp resår så länge ögat når! 

Läge att köpa en trisslott idag. 






onsdag 11 november 2015

Rött

Idag drog den här slitna morsan på sig sin röda rock och drog till Stockholm för att föreläsa. 

Fantastisk känsla när båda barnen vaknar 04.30, knatar in i vårt sovrum och vill dra igång ett dance-battle i  dubbelsängen. Min käre sambo tog tillflykt till barnens sovrum, själv låg jag kvar och fick hårda knän och välriktade karatesparkar i ryggen och magen. Och därför var morsan i den röda rocken rätt sleten och härjad idag. 

Föreläsningen gick bra. Riktigt bra. Engagerad publik och engagerande frågor. Och mjukglass, popcorn och redbull i pausen -Quality hotell vet hur man gör konferensgäster nöjda. 

Längtar hem nu. Världens bästa pappa plockar upp mig på centralen och min fin-fina mamma nattar barn under tiden. Tack gode gud för att dom finns! 

Rött och trött. 





tisdag 10 november 2015

Vackert liv

Jag har svårt att få till träningen den här veckan. Jobbresor, sjuka barn och weekend away gör att ekvationen inte riktigt går ihop. Och när ekvationen inte går ihop på det sätt man vill, får man helt enkelt trolla och pussla efter bästa förmåga. 

Idag fick jag till 6 km löpning och ett gäng kettlebellssvingar i höstmörkret. Duggregn i nacken, trött hjärna och hungrig buk. Men jag gjorde det. Klämde in det mellan jobb och kvällsaktivitet, trots att motivationen från början var obefintlig. 

Och när man står där i regnet och svingar en 16 kilos järmklump mot skyn med Kleerups magiska version av "It's a beautiful life" i öronen är man beredd att skriva under på just det -regn och trötthet till trots. Beautiful life. En kropp som springer, svingar, andas och svettas. Och en varm dusch på det. Gott så. 

För övrigt fick vi tårta av chefen idag. En guldtårta. Värt att fira att han har ett gäng så oerhört kompetenta medarbetare. Eller så var det nåt fotbollslag som vunnit SM-guld. Jag kommer inte riktigt ihåg. Gott var det hur som helst. 

Beutiful life. Eller nåt. 

Beutiful cake. Eller nåt. 


måndag 9 november 2015

Fever....

Ja. Storstrumpan kraschade rejält. Riktigt rejält. Febern har varit uppe på 40,2 idag och då är dom inte så katiga, dom små liven. 

Jag hann iväg åka iväg och riva av ett möte på jobbet på morgonen sen blev det jobb och telefonmöten från köksbordet resten av dagen. Med vissa avbrott för att badda panna, dosera panodil och puffa kuddar. 

Imorgon rycker världens bästa mormor och morfar in och vabbar med vår lilla feberflinga. Vet inte hur vi skulle pussla ihop livet utan dessa två. Tacksam! 

Annars då? Parat en miljard strumpor, vikt två ton tvätt och konstaterat grym träningsvärk i gluterna. Dom där piffiga små skinkhalvorna manglades hårt igår på passen. Gött ju! 

Nu håller vi tummarna för att feberfriheten snart inträder. Det räcker nu. 


söndag 8 november 2015

Alla pappors dag

Fars dag och alla fenomenala pappor ska förstås hyllas denna dag! 

Dagen inleddes med frukost på sängen för barnens pappa. Han firades med extrem skönsång och fina paket. I det ena paket låg ett vapenfodral (som han hett önskat sig) och i det andra låg det en halv burk liniment, ett trasigt programkort från Boxer och en liten tång. Den grymma presenten fixade Maja på morgonkvisten. Länsade typ hallbyrån och slog in krafset i papper. Funkar det med. 

Jag fick möjligheten att fira min egen fantastiska  pappa på lunchen, då han och mamma kom hit och käkade älgfärsbiffar med gräddsås och pressgurka och äppelpaj med hemslagen vaniljsås till efterrätt. Söndagsmiddag deluxe. 

Fars dag. Pappas dag som sagt. Och jag vill ta tillfället i akt och säga att jag är glad ända in i själen över att jag har en pappa som har ett hjärta av guld, som alltid ställer upp för oss och är omtänksam och generös utöver det vanliga. Tack livet för det! 

Annars då? Instruerat dubbelpass och kan bara konstatera att jag älskar "mina" kunder och "mitt" gym. Svettfest när den är som bäst! 

Och väl hemkommen från gymmet visar det sig att barn nummer två har dragit på sig syrrans feber och sportar 39,4 as se speak. Satan så segt! 

Verkar som vi får inleda veckan med VAB. Eller snarare VOB, har en del skarpa deadlines som jag inte kan skjuta på. 

Underbara november. Underbara virus, bakterier och infektioner. Vi borrar ner huvudet och kör. 

lördag 7 november 2015

Per Moberg i köket

Ett febrigt barn och ett understimulerat barn= kaosbakning av muffins och chokladbollar. Nåt måste man ju försöka hitta på.

Den lilla febriga pimplade jordgubbs-the och beskådade spektaklet. Den understimulerade röjde loss och kastade mjöl, blåbär och strössel omkring sig, mer yvig än Per Morberg efter två pavor vin.  Dessutom halvskrek hon "inga mer selfies för vi ska HA en groupie" under hela bakningsprocessen. Den febriga och jag höll på att bryta ihop. På riktigt. 

Men muffinsen och chokladbollarna blev goda. Och jag fick sanera köket från strössel och blåbärsfläckar i 45 minuter. 

I alla reklamer ser det harmoniskt ut att baka med barn -tänk en mjölfläck på näsan och rutiga välstrukna förkläden. Så ser icke verkligheten ut. Jag bara säger't.  


Brollan

Igår dök han upp på tv-nyheterna mitt i fredagsmyset och idag gör han mig sällskap vid morgonkaffet. Storebror Kalle -en rektor som tar sitt ansvar när det gäller flyktingkatastrofen. 

Stolt över dig brollan. Riktigt riktigt stolt.