Födelsedag och spring i benen

Att hitta ork och motivation att ge sig ut och springa när det är mörkt som i graven, regnet hänger i luften och termometern visar +3 grader är inte alltid svinlätt. Men ibland gäller det liksom att inte tänka och överväga saker så himla mycket -bara gör't liksom. Jag vet ju dessutom att efter en sån här jobbdag är det löpning min hjärna behöver för funka normalt igen. Mr brain är för närvarade något överbelastad.. 

Ikväll fick jag fint sällskap på dom dryga sju kilometrarna runt Linköpings förorter. En hel del snack blev det förstås, men också en hel del tystnad, puls, jämna andetag och monotona fotsteg. Meditativt. Och så jäkla skönt! Man ångrar fasen aldrig en löptur. 

För övrigt fyller barnkonventionen 25 år idag. Hurra, hurra, hurra! En födelsedag som ligger mig extra varmt om hjärtat, kanske inte helt otippat, med tanke på mitt jobb.  

All respekt till er människor som kämpar för barn och ungas rättigheter - ni som vägrar acceptera att barn drabbas av krig, utsätts för våld och övergrepp, lever i fattigdom eller på andra sätt förvägras rätten att vara barn. 

Ikväll kramar jag min egna barn extra hårt och sänder samtidigt en tanke till alla dom barn som saknar det som många av oss tar för givet: Trygghet. Och någon som kramar dom godnatt, stryker deras panna och säger att dom är finast i världen.